Bronsålderns religion del 7: Myter

Vi har nu täckt den historiska bakgrunden, källorna och gått djupare in på några av de gudar och skeenden som kan hjälpa oss att förstå hur religionen såg ut i Norden under bronsåldern. I det här inlägget kommer vi att studera några av de myter som måste ha funnits under bronsåldern.

Skapelsen

En central myt för varje religion är skapelsemyten. Denna myt ger svar på frågorna om hur världen och människorna skapades.

Enligt Nordisk mytologi så skapades världen ur Ginnungagap. På samma sätt skapades världen enligt Grekisk mytologi ur Kaos. Själva den fysiska världen skapades när Oden och hans två bröder dödade och slaktade Ymer. Motsvarande berättelse finns i Grekisk mytologi där Ouranos blir dödad av sin avkomma Titanerna.

Efter att världen hade skapats så skapades människorna. I Grekisk mytologi är det Prometheus som skapar människorna och ger dem elden. I Grekisk mytologi skapas människan och mänsklig kultur i ett steg.

I Nordisk mytologi sker detta i två steg. Dels skapelsen av Ask och Embla som utfördes av Oden, Höner och Lodur. Dessa människor hade dock ingen kultur, så senare skickas Scef (Heimdall) till jorden i en båt som styr sig själv. Han anländer till människorna med vapen och med en kärve. Kanske är det Loke som kommer med elden även här. Hans namn antyder det.

Världskriget, kriget mellan funktionerna

Nästa steg i den mytologiska världshistorien är kriget mellan funktionerna.

I Grekland handlar det om kriget mellan Olympier och Titaner. Man kan se detta som ett krig mellan gudar som representerar människans samhälle (Olympier) och gudar som representerar naturen (Titaner).

Nordens motsvarighet är Asa-Vana-kriget. Viktor Rydberg lyckades pussla ihop berättelsen från olika källor, både Eddorna, Heimskringla och Gesta Danorum.

Kriget börjar på grund av att Oden dödar Angrboda, som är Frejs svärmor på grund av att hon har utfört seid in Asgård. Äran kräver då att Frej och hans familj kräver upprättelse. Oden vägrar och förklarar krig genom att kasta sitt spjut över Vanernas skara. Kriget vinns genom Njords list, när han lyckas ta sig in i Asgård på Sleipner som är den enda häst som kan ta sig över svaferlågorna och muren.

En intressant upptäckt (jag vet inte om det är deras egen, eller om de har satt samman sin analys baserat på tidigare verk) är den som O’Gravy presenterade i sin serie av artiklar, nämligen att Iliaden är en variant av denna berättelse. Hjältarna i Iliaden är varianter av de Grekiska gudarna. Men inte nog med detta, samma berättelse finns i Hinduismen i Mahabharata och i Irländsk mytologi. Det verkar alltså handla om en indoeuropeisk berättelse som har berättats i olika former ända tillbaka till neolitisk tid.

Kopplad till denna berättelse finns berättelsen om Svipdag, och flera andra hjältesagor. Även Iliaden har givit upphov till många associerade historier. De flesta av dessa har gått förlorade, men vi kan ana delar av den från Romerska och Grekiska verk som återberättar dessa (på den tiden när de skrevs) kända berättelser

Ragnarök

Det är svårt att hitta någon motsvarighet till Ragnarök i de andra indoeuropeiska mytologierna. Det betyder inte att de inte har haft någon eskatologi, men det verkar inte sannolikt att detta har varit något gemensamt indoeuropeiskt. Snarare verkar det som att berättelsen om ragnarök är något specifikt Nordiskt.