Njord och Frej som hästtvillingar

Njord och hans son Frej är de mest kända Vanerna vid sidan av Freja. I Eddan beskrivs hur de byts ut som gisslan efter kriget mellan Asarna och Vanerna, men vad gjorde de under själva kriget?

I Gesta Danorum återger Saxo berättelsen om kriget i gömd form, och det krävdes en man av Viktor Rydbergs kaliber för att nysta upp berättelsen och identifiera de riktiga namnen på de mytiska kungarna som Saxo berättar om. Den här sammanställningen är baserat på Viktor Rydbergs analys, och på den analys som “O’Gravy” har genomfört i sina inlägg.

Upprinnelsen till kriget är att Frej blir förälskad i Gerd. Hon är en jättekvinna, och dotter till Gullveig. Gullveig är en lömsk trollpacka som reser runt och ristar stavar och trollar. Genom sin dotters giftermål med Frej så tar hon sig ända in i Asgård och Frejas följe.

När hennes verkliga natur uppdagas så väljer Oden och de andra Asarna att straffa henne på eget bevåg. De vägrar dessutom att betala böter för hennes liv. Hedern kräver att Frej ska hämnas sin svärmor, och där uppstår kriget.

Asarna barrikaderar sig i Asgård. Oden har där sällskap av Tor, Tyr, Brage, Vale och Forsete. På Vanernas sida strider Svipdag och Ull.

Kriget börjar med att Vanernas trupper belägrar Asgård. Asarna svarar då med att antända vaferdimman som stiger ur vallgraven som omger Asgård. Ingen kan passera dessa lågor, utom om man rider på Sleipner eller om man passerar över vindbryggan.

På nätterna skickar Vanerna fram spejare. Dessa upptäcker att Oden varje natt rider över vindbryggan och låter Sleipner beta medan han själv spejar i området närmast vindbryggan. De bestämmer sig då för att anfalla honom och han räddar sig över vindbryggan, men Sleipner blir kvar utanför och de fångar honom.

Njord utarbetar då en plan. Nästa natt tar han med sig en tjänare som är utklädd i hans kläder och slår ihjäl honom. Han kastar liket i vallgraven och rider sedan genom vaferdimmorna och in i Asgård. Han släpper lös Sleipner på gården och gömmer sig sedan.

Asarna hittar Sleipner och ser även den döde tjänaren som de misstar för Njord. De går därefter och lägger sig igen. Då smyger Njord bort till vindbryggan och släpper in Frej och de andra trupperna. Efter en hård strid flyr Asarna österut och Vanerna är de nya härskarna i Asgård. De sätter Ull som ersättare för Oden i Asgård eftersom han är den mest stridbare av Vanerna.

En slående likhet med Iliaden är hur en häst används i en listig plan för att ta sig in i fiendens läger. I Iliaden är det Odysseus som kommer upp med planen att de ska bygga en häst i vilken de ska gömma trupper som sedan ska öppna portarna för Ackaiernas trupper. I den nordiska versionen är det Njord som kommer på den listiga planen.

I O’Gravys analys så är Odysseus och Diomedes en version av hästtvillingarna. Liksom Njord och Frej så är inte Odysseus och Diomedes tvillingar. Den lista som O’Gravy använder för att identifiera hästtvillingarna är:

1. Skickliga krigare och generaler
2. Listiga strateger, visa rådgivare
3. En, eller båda är kända för sin ungdom
4. Strider för att bli som de odödliga gudarna
5. Fåglar flyger över en av dem
6. Associeras med hästar, ägare av hästar
7. En (eller båda) blir en gud
8. Associeras med sjöresor
9. Räddare i nöden
10. Agerar vanligtvis tillsammans
11. Associeras med förvandling till svanar

1) 2) 10) bevisas i berättelsen om Asa-Vana kriget.

3) Frej är känd för sin ungdom
4) 7) I den Nordiska versionen är de redan gudar. Men de blir efter kriget upptagna bland Asarna.
5) 8) 11) I Fädernas Gudasaga skriver Viktor Rydberg:

Sedan Fröja blivit bortförd och deras tillhåll upptäckt, kände de sig icke säkra; de hade satt båtar i sjön och voro på väg med Fröj till än nordligare ängder.

Svanemöarna flögo vidare och spejade. De funno Skidbladner, bemannadt med vaner ligga förtöjdt i en vik. På en klippa där bredvid satt Njord sorgsen och grubblade.

Fädernas Gudasaga sid 112.

6) Frej är tätt förknippad med hästar. Se Hrafnkel Frösgodes saga.

Det är alltså bara 9) som jag inte kan hitta några direkta motsvarigheter till i berättelsen om Frej och Njord. Men kanske någon av läsarna känner till någon episod där Njord eller Frej räddar någon ur en knipa?