Flinta som fyrverkeri?

Vid många arkeologiska utgrävningar hittar man bitar av bränd flinta. Ibland är det grovt huggna yxor som verkar ha lagts i elden. Arkeologerna har spekulerat att detta är på grund av att flintan, när den blir varm exploderar. Det skulle alltså vara någon slags neolitiskt fyrverkeri.

Om man söker på “Flint Fireworks” på youtube så hittar man många filmer där de hettar upp flinta och sedan krossar den. Stort fyrverkeri. Teorin bekräftad!

Sedan hittade jag den här analysen. Den går helt på tvärs mot både de etablerade teorierna, och Youtube. Vad är det som är fel?

Jo, problemet är att när man i de här youtube-filmerna pratar om “flinta” så är det inte mineralet flinta man menar. I tändare så är det inte flinta som ger gnistorna, utan så kallad Auermetall. Auermetall är en legering av järn och cerium. När man gnider den mot stål avger den flagor som sedan snabbt oxiderar och blir till glödande gnistor.

Man har använt flinta för att göra upp eld med hjälp av ett eldstål. Man slog eldstålet mot en bit flinta. Den hårda flintan slog då loss små flagor från eldstålet som snabbt oxiderar och blir till glödande gnistor. Det är alltså precis tvärtom mot hur en tändare fungerar.

Men, jag var ju tvungen att se vad som händer när man hettar upp flinta. Jag provade att värma en bit flinta med en gasolbrännare. Det jag kunde observera var att små flagor började flyga från ytan av av stenen. Sedan sprack själva stenen. Dock försiggick detta helt utan gnistbildning och nästan helt ljudlöst.

Så, varför skulle man då bränna flinta?

En teori är att man har använt dem som kokstenar. Det vill säga man har hettat upp dem och sedan släpp ner dem i vatten för att få det att koka. Dock motsäges detta av den tendens som flinta har att spricka och flaga. Om inte flinta har andra egenskaper som gör att man kan stå ut med detta, så verkar det inte troligt att man har använt det för detta ändamål.

Ärligt talat så har jag ingen bra idé själv. Kanske är det så att en gasolbrännare är för kraftig. Kanske hade det fungerat bättre om jag lagt flintan på en glöd och sedan långsamt låtit dem få en jämn, hög temperatur. Men, jag såg inga tendenser till pyroteknik ens hos de små flagorna, så jag tvivlar på det.

Visst hade det varit ett imponerande inslag i en ceremoni till åskguden att lyfta en glödande flintyxa ur elden och sedan slå den mot ett stenblock så att gnistorna flög. Men, stenålderns människor hade inte kunskap om järn. Och det är järnet som ger gnistorna både i samband med auermetall och eldstål. Tråkigt, men så är det.