Kampen mellan natur och samhälle

Kriget mellan Asar och Vaner var ett krig mellan de gudar som representerar samhällets klasser och den goda samhällsordningen å ena sidan, och de gudar som representerar naturens krafter och människans drifter å andra sidan.

Oden och Tyr representerar kungamakten (den övernaturliga och den lagliga), Tor representerar krigarna, Forsete representerar det försonande ledarskapet, Vale representerar hämnden och Brage representerar vältagligheten och skaldekonsten. Dessa står på ena sidan i striden, och alla representerar olika samhällsinstitutioner.

På andra sidan har vi Njord och Frej, som båda utöver att de är hästtvillingar, även på olika sätt representerar produktion och rikedom, den ene till sjöss och en andre på land. Där finns även Ull som är jaktens gud samtidigt som han är en solgud. Rydberg identifierar honom med Svalinn, solskölden. Även Frigg, Odens egen hustru sällar sig till Vanerna i detta krig, hon representerar moder Jord. Alla dessa representerar olika element, eller naturföreteelser.

Så, Asa-Vanakriget verkar alltså representera en strid mellan Samhälle och Natur. Det ska nämnas att jättarna (som representerar kaos) inte deltar i kriget. Däremot är det på grund av jättekvinnan Gullveig, Hyrrokin, Heid eller Angrboda som kriget utkämpas (Viktor Rydberg visar på ett övertygande sätt att dessa namn representerar en och samma jättekvinna, och att Gullveig alltså inte är Freja).

Varför är det just dessa båda krafter som står mot varandra? Svaret måste vara att det var en lika svårlöst konflikt för urtidens indoeuropeer som för oss idag.

Jag ser varje dag hur Malmö breder ut sig över mer och mer jordbruksland. Staden ökar på bekostnad av jorden. För moderna stadsbor är detta en del av det moderna projektet och ses som civilisationens seger över den efterblivna naturen. Även av mer ”grönt” orienterade stadsbor så ses det som ett nödvändigt ont (alla sojabönor är ju ändå importerade).

Under neolitikum var det jordbruket som bredde ut sig på bekostnad av den vilda naturen. Under senneolitikum hade vi dessutom spridningen av den högteknologiska kopparindustrin. Om vi går ännu längre tillbaka i tiden så ändrade människan naturen genom sin jakt på de stora däggdjuren.

Det som händer i slutet av kriget är inte att den ena eller den andra sidan vinner. Istället slutar kriget med en uppgörelse mellan Asar och Vaner. De blandar sitt spott i en bägare ur vilken den visaste av alla varelser, Kvaser, stiger upp.

Detta representerar människans önskan att lyckas förena respekt för naturen med behovet av mänsklig ordning. Detta går emot den tendens som finns inom vissa delar av klimat-rörelsen att se människan som ond, och där man vill se en drastisk minskning av antalet människor (de vill helst inte säga hur). De gamla nordborna var mer insiktsfulla och insåg att vi måste kunna kombinera vår civilisation med en levande natur.

Jag avslutar detta inlägg med ett klipp från filmen Koyaanisqatsi. Jag tycker att den på ett fint sätt illustrerar konflikten utan att fördöma och komma med pekpinnar.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.