Bellerophon och Pegasus

Vi fortsätter vår exposé över Grekiska hjältar med Bellerophon. Theseus som vi har skrivit om för ett par dagar sedan, var en legendarisk hjälte från Aten som blev odödlig genom att döda Minotaurus (och hans ungdomliga synd, att kidnappa Helena utraderades genom detta).

Bellerophon å sin sida var en hjälte från Korinth. Han var sonson till Sisyfos, som bestraffades av gudarna med att putta en sten upp för en backe bara för att se den rulla ner igen när han nästan kommit till toppen.

Bellerophon tvingades i exil från Korinth efter att han hade mördat en familjemedlem. Han hamnade i Argos hos kung Proetus för att sona sitt brott. Bellerophon var ung och vacker och det bar sig inte bättre än att drottningens åtrå väcktes. När Bellerophon avvisade drottningens propåer varpå hon gick till sin make och hävdade att Bellerophon försökt våldta henne.

Kungen, som uppenbarligen var för harhjärtad för att utföra dådet själv, skickade Bellerophon till Lykien med ett förslutet brev som Bellerophon ska överlämna till kungen av Lykien, Iobates. I brevet ber Proetus sin kungakollega Iobates att döda Bellerophon.

Även Iobates är för harhjärtad för att utföra dådet. Istället så beordrar han Bellerophon att döda odjuret Khimaira som härjar på landsbygden. Khimaira är ett eldsprutande odjur som är ett lejon framtill, en orm baktill och en get på mitten.

På väg för att döda Khimaria så träffar Bellerophon på en siare, som berättar för honom att han kommer att få användning för Pegasus, den bevingade hästen. För att kunna tämja Pegasus så måste Bellerophon sova i Athenas tempel. Medan han sover där kommer Atena till honom och skänker ett gyllene träns. Bellerophon lyckas tämja Pegasus och rider på honom in i striden mot Khimaira. Han dödar odjuret genom att sticka det med ett spjut som har en spets av bly. Kanske ett lika osannolikt vapen som odjur.

Når Bellerophon kommer tillbaka levande så skickar Iobates ut honom på fler uppdrag. Han besegrar både de vildsinta Solymoierna och Amazonerna och till slut så tappar kungen tålamodet och beordrar sina vakter att döda Bellerophon. Bellerophon dödar givetvis vakterna varpå kungen vänder helt och istället välkomnar Bellerophon som en värdig arvinge och svärson.

All denna framgång har dock stigit Bellerophon till huvudet och han bestämmer sig för att rida på Pegasus upp till gudarnas rike på Olympos. Zeus, ser Bellerophon komma och han skickar en broms för att bita Pegasus. Pegasus stegrar sig och kastar av Bellerophon som faller ner till jorden. Efter detta vandrar Bellerophon land och rike runt som en föraktad landstrykare. Ett tragiskt öde för en av Greklands stora hjältar.

Homeros återberättar delar av den här berättelsen i Iliaden eftersom Bellerophons sonson Glaukos deltar i det Trojanska kriget. Dock så har inte Homeros med episoden om Khimaira, så man har antagit att detta är ett senare tillägg till berättelsen. Just denna del känns mer fantastisk och sagolik än resten (förutom kanske Pegasus vingar).

En märklig sak i den här berättelsen är de till synes svaga kungarna, som båda försöker få andra att döda Bellerophon. Inte förrän Iobates låter sin livvakt försöka döda honom så blir Bellerophon fri från ständiga, livsfarliga uppdrag. Kanske kan detta tolkas som att han har undvikit att ta sig an det verkliga problemet dvs. svaga kungar, och istället ägnat sig åt pseudoproblem, problem orsakade av kungars svaghet, vilddjur som får härja fritt och främmande folk som hotar riket.

Den andra moralen i historien är att människor inte får göra anspråk på gudomlig makt och härlighet. Allt går väl för Bellerophon ända tills han försöker göra sig själv till en gud genom att färdas till Olympen. Det är ett klassiskt fall av hybris.

Liksom Theseus så har Bellerophon i sin ungdom utfört någon form av brott som han behöver sona. Är detta ett återkommande tema? Vi får se när genomgången fortsätter.