En meditation över hällbilderna i Kiviksgraven

Kiviksgraven, eller Bredarör som den också kallas byggdes cirka 1700 f.kr. Det är ett av de märkligaste fornminnen vi har i Sverige, och särskilt de åtta bilderna på hällarna som fanns i dess mitt är intressanta. Det här inlägget är en meditation över deras innebörd.

Varje avbildning samtidigt innebär en tolkning. Detta är ett trivialt faktum, men tyvärr så verkar en stor del av den akademiska världen fokusera bara på detta. Just i fallet med hällristningar så är det relevant, eftersom man från en skrovlig yta måste bestämma vilka fördjupningar som tillhör motivet, och vad som är naturliga sprickor, eller senare skador.

För att förstå hällristningar eller hällbilder så krävs det att man förstår två saker.

För det första så måste man förstå mytologin under den här tiden. Denna förståelse kan man inte bara få genom att studera själva hällristningarna, utan man måste ha en förståelse för komparativ mytologi. Arkeologi kan inte stå helt ensam här eftersom föremålen inte berättar hela sin historia själva, utan måste förstås med hjälp av traditioner, folklore och mytologi.

För det andra måste man förstå de materiella omständigheterna där bilderna har uppstått. Hur ser landskapet ut? Vad har man levt utav? Vilka husdjur har man haft? Hur har kläder, fordon, vapen, etc. sett ut? Allt detta kan arkeologin bidra med. I detta fall så befinner vi oss i brytningstiden mellan senneolitikum och bronsålder i Norden.

Så, låt oss starta vår meditation.

Bild 1

Bild 1 är sedan länge försvunnen, så bilden ovan är baserad på gammal dokumentation. Artikeln där jag har hämtat bilden beskriver olika sätt som man har återskapat bilden. Detta är ett typiskt fall där tolkningen har influerat hur man har representerat bilden. Tyvärr så finns inte originalet bevarat, så vi måste gå efter de bilder som finns. Fast, man kan ju hoppas att någon boende i närheten hittar den och återbördar den.

Denna bild visar två motställda yxor överst till höger och vänster och med en skeppsbild underst. Den ger ett nästan heraldiskt intryck, och om man bara hade uppdaterat designen lite så hade den inte stuckit ut bland vapensköldarna i riddarhuset.

Skeppsbilden längst ner har varit föremål för åtminstone en rekonstruktion utförd på femtiotalet. Då tolkade man det till synes som en typ av skepp med dubbelskrov. Själv tycker jag inte att det finns orsak att tolka denna bild som en helt annan typ än vissa av dem man kan se på västkusten. Snarare är det fråga om ett stilistiskt grepp.

I vissa avbildningar så har man tolkat de två romberna till höger och vänster i centrum som svärd. Det ligger då nära till hands att den mittersta figuren skulle vara en “hillebard”, dvs. en yxa där bladet slutar i en spets i stället för i ett blad.

Föremålen på bilden ser alltså ut att vara vapen och ett skepp. Ett gemensamt tema skulle kunna vara örlog, eller kanske attribut för kungamakt. En symbolisk tolkning skulle kunna var att bronsvapnen kom till Norden ombord på båtar.

Bild 2

Denna bild är svårt skadad, och i bilden ovan så syns nästan ingenting kvar av den. Men, i ett inlägg på bloggen Hedniska Tankar refererar Hedningen till senare forskning där man har lyckats få fram mer av motiven.

I denna bild så finns det återigen ett skepp underst, men till skillnad från den första bilden så är kompositionen mer oklar. Ovanför skeppet så avbildas fem yxor av ytterligare en annan typ som man känner igen på utbuktningarna längst ner som indikerar fästet för handtaget (överst i bild) samt en platta längst bak (nederst i bild).

Till vänster om skeppet finns två tomma cirklar. Diagonalt över bilden vandrar tre stycken fyrfotadjur mellan två bilder som närmast liknar kubb-hattar. I sitt blogginlägg så tolkar Hedningen detta som guldhattar av den typ som man har hittat på kontinenten. De liknar även de hjälmar som finns på gubbarna ifrån Loshult. Guldhattarna har tolkats som hjälpmedel för att hålla koll på solens och månens cykel.

Till höger i bild finns en liten människofigur. Den är avskild från övriga motiv av en linje som leder upp till ett skadar område. Parallellt med denna linje finns även en annan linje. Dessa båda linjer skulle kanske kunna utgöra handtagen till ett hjulkors enligt nedanstående bild, fast det får sägas vara spekulation.

Utöver detta finns det något som skulle kunna vara en säl längst upp till vänster, och två kluddar som skulle kunna vara små fotsulor i mitten.

Om bild 1 handlar om vapen och kungmaktens symboler, så ser bild 2 ut att handla mer om djur. Dessutom så innehåller den flera figurer som skulle kunna ha med kult att göra.

Bild 3

Denna bild innehåller två par av hästar. I den nedre bilden står de nos mot nos, och det känns nästan som att det är två hingstar som ska till att stegra sig i kamp, men varför inte visa det i så fall? I den övre bilden så följer hästarna efter varandra. Kanske är det så att det handlar om en hingst och ett sto? I den övre bilden så jagar hingsten stoet, i den undre bilden så har hon stannat för att freda sig. Det känns som en beskrivning av en parningsritual bland hästar.

Hela bilden är omgiven av en ram, och i mitten finns ett dubbelt zig-zag-mönster. Kanske indikerar detta att det är en avbildning av ett stycke textil på sten. Det skulle i så fall inte vara unikt. På andra håll har man tolkat stora ovala ristningar som mantlar, så kanske är detta något som går igen här.

Även denna bild är ganska symmetrisk och dekorativ liksom bild 1.

Bild 4

Denna bild avbildar två solhjul i symmetrisk formation. Ovanför och nedanför dessa så finns ett liknande zig-zag-mönster som i bild 3. Solhjul är ett väldigt vanligt motiv på hällristningar, så detta skulle då vara i linje med den tidens traditioner.

Summering bild 1-4

Dessa fyra bilder utgör den ena sidan av hällkistan. Motiven går från att avbilda vapen på ett närmast heraldiskt sätt, via en mer oklar bild till två bilder som är nästan rent dekorativa.

Bild 5

Av bild 5 så finns nästan ingenting kvar. Överst ser det ut att finnas ett zig-zag-mönster som vi har sett på bild tre och fyra. Kanske finns det ett skepp längre ner i bilden, men det är svårt att veta om detta är smuts på avbildningen från 40-talet, eller om det faktiskt är något som finns på stenen.

Bild 6

På denna bild återkommer solhjulen från bild 4. Dessutom finns det två föremål av okänd art ovanför dem. Kanske kan man tolka det som yxor, men det är svårt att förklara varför det bara är själva eggen och sidorna som är avbildade. Kanske är det troligare att det skulle röra sig om halssmycken med tillhörande snören som kunde ha använts för att fästa dem runt halsen. Kanske något liknande det här, fast detta smycke hade låsmekanism av guld.

Bild 7

I denna bild börjar människofigurer att ta rejält med plats. Längst ner finns en procession av åtta personer anförda av en figur som håller två armar upp i luften. Motivet med två armar upp i luften finns även på hällristning i Bohuslän. Vissa av dessa har dessutom haft händer med fingrar. Kanske skulle detta kunna vara en avbildning av Tyr (innan han förlorade handen) som håller upp Sol och Måne på himlavalvet.

Ovanför processionen finns två hästar med nosarna mot varandra och till vänster om dem återkommer sälen från bild 2. Längst till vänster i raden med djurbilder finns en liten figur av obestämbar art, men som ser ut att vara någon slags djur.

Överst finns till höger en stridsvagn med förare som dras av två hästar. Den är på väg åt vänster in i bild. Framför den så finns en annan procession av fyra personer. De är dock inte lika stiliserade som den nedersta processionen, utan ser mer ut som fångar som leds framför stridsvagnen.

Bild 8

Denna, den sista bilden, domineras helt av människofigurer.

Längst ner finns två grupper om fyra personer som står framför stora figurer som liknar stora Omega (stora stora o på grekiska). I båda grupperna är det en av figurerna som ser ut att hålla upp ett svärd. Notera att det inte kan vara tal om omegatecken, eftersom dessa inte uppkom förrän flera tusen år senare. Vid den här tiden så använde man kilskrift i grekland och resten av östra medelhavet.

Kanske handlar det om stora kar som ligger på sidan, eller så är det någon slags inhägnad som avbildas uppifrån.

I mitten återkommer personerna från processionen i bild 7, men de har nu lyckats värva en ny medlem. Istället för åtta personer som i bild 7, så är de nu nio stycken, fyra till högar och fem till vänster. De är alla vände in mot mitten av bilden där det finns ett slags kar, kanske av trä. Det skulle då kunna vara en bild av rituell bryggning av mjöd eller öl.

Överst i bild finns det en procession med fyra figurer till höger. Tre av dem ser ut att spela på bronsålderslurar. Den fjärde, längst till vänster har på sig en kjol eller en kilt, och håller i en stor kittel i vilken två personer befinner sig. Personerna i kitteln manövrerar var sin boll som är fäst vid en ställning i mitten av kitteln.

Kanske håller de på att trampa druvor eller frukt, eller så är det en kvarn som de drar runt. I vilket fall så skulle det kunna handla om förberedelser för att brygga vin, mjöd eller öl.

Sammanfattning

Dessa bilder är några av de mest mystiska bland alla bevarade hällbilder. De är från tidigt i bronsåldern, när brons bara hade funnits i några få generationer och när kungamakten alldeles nyss hade etablerats. De återfanns i en offerplats som från början nästan måste ha varit stor som en mindre pyramid. Den finns bara några hundra meter från stränder där det än idag går att plocka mycket bärnsten, och det är antagligen denna rikedom som har betalat både för högen och för bilderna.

Jag har här givit min egen tolkning, men det är inte den enda tolkningen. Kanske är dess främsta gåva till oss att vi kan sitta och grubbla över innebörden. Även till synes uppenbara delar går att analysera (varför återkommer solhjulen två gånger, på liknande, men inte samma sätt).

p.s. om man istället tolkar bilderna som en bronsålderstida rockfestival så kan det se ut så här.