Mera behornade gudar, mera Oden

I ett tidigare inlägg har jag beskrivit hur det har funnits en behornad gud i Nordisk mytologi från bronsåldern ända upp till kristnandet. I det senare skedet var denna gud helt säkert identifierad med Oden, eftersom han då hade fått sina kända attribut, så som ett öga och spjut.

I det tidigare inlägget refererade jag bara till ett exempel på en behornad gud. I det här inlägget gör jag en mer uttömmande genomgång av de gånger en behornad gud förekommer på hällristningar i Bohuslän. I detta arbete har jag använt den fantastiska, och ovärdeliga resurs som Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar gör tillgänglig genom sitt ideella arbete.

Som man ser på bilderna så finns det några olika typer av behornade gudar.

I många fall så är de associerade med skepp. Flera figurer med horn befinner sig på ett skepp. Att dessa skulle vara bilder av Oden är inte sannolikt. Dels så är det flera av dem. Kanske skulle det kunna vara Oden och hans två bröder, men I Tossene 926:1, så är det fyra behornade figurer. Dels så är inte Oden förknippad med skepp i någon av de myter som vi har bevarade.

På Vitlyckehällen så finns två bilder av gudar med horn. Den ene kör en vagn dragen av ett djur med horn. Denna bild har tolkats som Tor, och blixten som är ristad under tyglarna stärker denna analys.

På Tanum 434:1 så finns en samling med mindre figurer med horn. De kännetecknas av en cirkular, fylld kropp, och sin avsaknad av erigerad penis. Kanske är detta snarare avbildningar av någon slags varelser, kanske dvärgar.

Trots denna utrensning så finns det ändå flera exempel på potentiella Oden-bilder kvar. Den tydligaste torde vara den återstående bilden från Vitlyckehällen. Där kämpar två figurer med spjut, varav den ena har horn.

Bilden från Torp är också speciell eftersom den visar Oden där han sparkar med hälen. Detta återkommer på en bronsplåt från Torslunda på Öland. Just den dansande Oden kan ha ett samband med den schamaniska aspekten hos Oden.