Det sanna ordet

Be true to your word är ett talesätt från den Anglosaxiska världen. Innebörden är att vara sann mot sitt ord, att hålla sitt ord. Det vill säga att hålla givna löften, och det är givetvis väldigt viktigt för att kunna upprätthålla ett modernt samhälle. Allt handlar om tillit. Från en beställning på en internethandel som man förväntar skall komma fram i tid, till innehållet hos en kycklingsallad som man beställer på en restaurang eller varför inte trohet inom ett äktenskap.

I modern samhällsforskning så talar man om samhällen med high trust och samhällen med low trust.

Gemensamt för samhällen med high trust är att de är relativt sett rikare och mer välordnade än länder med low trust. Kännetecknande för Low trust samhällen är att de är mer organiserade utifrån klaner och familjeband och att de har svaga samhällsinstitutioner.

Ricardo Duchesne är en kanadensisk historiker med rötterna i Puerto Rico som har skrivit om detta. I sin bok The uniqueness of Western Civilisation från 2011 så för han fram sin teori att anledningen till att “västerlandet” är så rika beror på ett arv från en indoeuropeisk krigisk aristokrati. Detta arv har genomsyrat alla europeiska samhällen, och deras utomeuropeiska arvtagare.

Dessa indoeuropeiska krigarkungar kämpade ständigt med varandra, och denna ständiga kamp, eller som vi idag kanske skulle kalla för konkurrens, genomsyrade hela resten av samhället. Men, för att en kamp skall vara produktiv istället för destruktiv så måste den följa vissa förutbestämda regler. Denna respekt för lagen som möjliggjorde en produktiv konkurrens är kanske det viktigaste och mest långlivade arvet efter denna klass.

För en cyniker så kanske det låter naivt att börja prata om krig, för att sedan fortsätta att prata om lagar. “Självklart”, säger cynikern, “har den som inte bryr sig om några lagar en fördel. Självklart så kommer den som är mest hänsynslös och som visar minst misskund den som kommer att vinna?”

Men problemet är att man sällan bara möter en motståndare en gång, och att man sällan möter en motståndare ensam. Många gånger så möter man samma motståndare flera gånger, och de kommer då att ha lärt sig av eventuella tricks och finter som man har använt tidigare. Dessutom är det kanske så att en tidigare fiende i framtiden dyker upp som en potentiell allianspartner. För att man skall komma ifråga för en sådan allians så krävs det att man faktiskt håller sitt ord, att man är “true to ones word”, att man har en heder. Annars är risken större att man ser sina potentiella allianspartner antingen ställa sig neutrala, eller kanske till och med som deltagare i en motståndarallians.

I Kina, som under de första århundradena i vår tideräkning led under en serie extrema inbördeskrig med enorma dödstal, så löste man problemet genom att underordna alla stammar, folk och regioner under en beteckning (Kina) och en ledare (Kejsaren). Än idag, så är det ett vanligt tema inom film att hjälten måste avvärja ett hot mot landets enhet, och kinas ledning har sedan det andra världskriget framgångsrikt och ofta våldsamt bedrivit en envis kampanj för att ena landet. (Just nu talas det mycket om en invasion av Taiwan, och detta är uppenbart den kinesiska regeringens viktigaste mål).

När Europa hade genomlidit en motsvarande period av långvariga inbördes strider, så löste man det istället genom att definiera krigets lagar. Det hindrade inte umbäranden och fruktansvärda krigsbrott och två världskrig att ha sitt ursprung i Europa, men det var ändå möjligt att tala om krigsbrott. Utan dessa lagar så hade allt varit tillåtet (om än förkastligt).

Bibeln börjar med orden. “I början var ordet”. Inom judisk-kristen teologi så ser man det som att Gud skapade universum genom sitt ord. I överförd mening så innebär det att man genom att definiera nya ord kan skapa nya ting, eller åtminstone nya kategorier. Genom att sätta ord på fenomen så kan vi hjälpa oss själva att skilja ut aspekter av verkligheten. Men bara om de redan finns där.

Om man ignorerar den sista meningen i föregående stycke så hamnar vi i en situation liknande Matrix-filmerna. Allt är en simulering, eller en dröm, eller helt enkelt guds fantasi. Ingenting är verkligt och nothing to get hung about som Beatles uttryckte det. Denna typ av förakt för verkligheten är en typ av Gnosticism.

Gnosticism är en samlingsbeteckning för många tidiga kristna läror, där man betonade att verkligheten i själva verket bara var en illusion med syfte att skilja de värdiga själarna från de ovärdiga. Man behövde alltså inte bry sig om verkligheten som sådan. Man kunde definiera om verkligheten genom att ändra på ordens innebörd.

Naturligtvis så blir det, när man uttrycker det på detta viset, rätt uppenbart att detta inte är en hållbar syn på verkligheten. Det var dock inte en slump att denna tankeströmning uppstod inom kristendomen. I och med att Bibelns första ord så tydligt definierar ordets makt, så leds man nästan oundvikligt till slutsatsen att ordet är det som definierar och skapar världen.

Men vad har då detta med det sanna ordet att göra?

En av de viktigaste, mest långlivade och framgångsrika lagarna måste vara USAs konstitution. Den lade grunden för USA som självständig nation och definierade hur landet skall styras. Den definierar roller och ansvar för presidenten, kongressens två kammare och högsta domstolen. Den har visserligen modifierats med hjälp av ett antal tillägg, men det har inte skett någon revision av den under de mer än 200 åren sedan den skrevs ner.

En av dem som var med och författade konstitutionen var Noah Webster (1758-1843). Hans vision var att konstitutionen var nära nog perfekt, men att den ändå skulle kunna utarmas och förvanskas genom att själva ordens innebörd ändrades. Därför satte han igång med ett mycket ambitiöst arbete att skriva ner definitionen av varje ord i det engelska språket. Resultatet var Webster’s Dictionary, som finns kvar och uppdateras än idag.

Noah Websters insikt var riktig, och hans försök var kanske anledningen till att USA som statsbildning har överlevt inbördeskrig och depressioner. Men hans analys delades, och delas av aktörer som inte har samma höga ideal som honom.

För att dröja ett ögonblick vid USA, så ser vi idag försök att omdefiniera vaccin (som något som inte nödvändigt vis ger immunitet, eller minskar symtom eller hindrar spridning), flockimmunitet (som något man bara kan få av vaccin), ekonomisk recession (oklar definition, men trots att USA nu uppfyller den gamla definitionen av recession, så är USA nu i en övergångsperiod, inte en recession), kvinna (omöjligt att definiera om man inte är doktor i biologi tydligen). Och alltid är det samma grupp av människor som driver på denna omdefinition av termer; media och vita huset i tätt samarbete.

I Rom så uppträdde Gnosticismen strax innan västrom föll, och sambandet är svårt att förneka. Det är omöjligt att hålla samman något så komplext som en stat, eller ett imperium om man inte kan komma överens om innebörden i vissa centrala ord. Om man böjer på lagar genom att omdefiniera innebörden av viktiga ord, så inser folket snart att inga lagar gäller. Om man inte kan komma överens om vad ett ord innebär så kan man inte heller för någon sorts meningsfull konversation, alla försök i den riktningen förvandlas till meningslösa ljud. Man skulle lika gärna kunna sitta och rapa ikapp.

Att samma typ av förvirring nu uppträder i USA är kanske därför ett tecken på att USA som idé är på väg ut. Till skillnad från många (inte alla) europeiska länder, så byggde inte USA på ett folk, en nation. Istället så byggde landet på en konstitution, och när denna nu urholkas genom att man ändrar på definitioner av vissa ord, så faller hela bygget. Amerikaner använder ändå ordet nation om sin statsbildning, men ändå så kallar sig många amerikaner för afro-american, native-american, latino-american, etc.

För våra hedniska förfäder så hade denna typ av förvirring varit mycket märklig. Om en man började på att skruva på definitionen av ord, så ansågs han bryta sitt ord, och om han bröt sitt ord så var han en niding, och en niding måste slås ihjäl.

På detta sätt så kunde det sanna ordet alltid försvaras med vapenmakt. Även om man i de isländska sagorna ibland ser spår av en slags fornnordisk legalism, så handlar det inte bara om lagens ord och uttolkning utan även om att man har en tillräckligt stark koalition som är beredd på att försvara ens tolkning av lagen och ordet. Kanske det också är därför som Havamal ägnar så mycket tid åt att förmana läsaren att inte prata i onödan; den nordiska kärvheten som överlevnadsstrategi.

I och med detta så sluts cirkeln. Om du vill att din tolkning av av lagen skall godtas, så gäller det att du är en man som står vid ditt ord. Det gäller att du är beredd att stå vid ditt ord med vapen i hand om så krävs, och att andra vet att du är beredd att göra det för dem om så krävs. Men det kräver samtidigt att du gör det på ett sätt som gör att dina fränder vill göra det samma i framtiden, för tiden är som bekant cyklisk.