Njord, Nordens Neptunus

En vän frågade mig en gång om vi i norden har någon rak motsvarighet till Neptunus eller Poseidon. Jag svävade lite på målet då vill jag minnas, men i själva verket så finns det en av den nordiska gudarna som är en bra, och “djup” motsvarighet till Neptunus.

Låt oss börja i den keltiska världen. På Irland finns det en gud vid namn Nechtan. Han är gift med Boann, som är en personifiering av floden Boyne. Nechtan förknippas med floden Boynes källa, så det är passande att dessa är gifta. Nechtan anses även vara ett annat namn på Nuada, en av gudarna i Tuatha de Danann.

Nechtan är Tuatha de Danann’s första kung, och han kallas även för Nuada Airgetlam, Nuada med silverhanden. Detta på grund av att han förlorade sin hand i strid. När han förlorade sin hand så kunde han inte längre vara kung, men han återfick rätten när Diann Cecht gav honom en silverhand istället.

Så långt liknar han kanske Tyr mer än Njord, men låt oss titta på hans namn. Enligt Georges Dumezil så är namnet Nechtan härlett från samma rot som Neptunus, dvs. *nepot dvs. ättling; tänk på det engelska nephew som betyder systerson, eller nepotism som betyder otillbörligt gynnande av släktingar. Hans namn är även mycket likt och säkerligen släkt med svenskans ord näck, som i Näcken.

Näcken är ju en naturvarelse som råder över vattendrag. Han spelar musik som kan förtrolla, framförallt barn, och locka dem att drunkna. Ett liknande väsen är Bäckahästen, som lockade barn att sätta sig på dess rygg varvid den red iväg med dem och dränkte dem.

Det finns en intressant länk mellan näcken och Njord i Gesta Danorum. Där förekommer Njord under namnet Fridlev. Han befinner sig i krig med ett band av rövare vars ledare heter Björn, och som har ett slott mitt i en brusande älv. Ledaren för rövarna har en fantastisk häst som han rider på när han gör sina räder ut ur borgen. Men en natt så överraskas han av Fridlev och hans kämpar och tvingas fly tillbaka in över vindbryggan utan sin häst.

Fridlev tar då med sig en tjänare och rider sedan på sin häst till älvens strand. Där slår han ihjäl tjänaren och klär honom i sina egna kläder och kastar honom i älven. Sedan rider han över älven på hästen som han har tagit och klättrar sedan över muren och in i borgen. Rövarna hittar tjänaren och tror då att Fridlev har dött medan han försökte rida över älven på hästen som de också hittar oskadd. På natten öppnar Fridlev vindbryggan och släpper in sina kämpar som driver Björn och hans rövare på flykten.

Den här berättelsen är oerhört viktigt rent mytologiskt, och den binder samman flera teman.

För det första, så handlar den om en kung som använder en häst i en list för att ta sig in i fiendernas borg. Detta är en parallell med hur Odysseus använder sig av den trojanska hästen för att komma in i Trojas borg och på så sätt vinna kriget. För det andra så har vi ett exempel på hur Njord lurar en oskyldig man i döden i vatten, och samtidigt är det en häst inblandad, vilket liknar bäckahästen.

Den binder alltså samman teman från Näcken, Bäckahästen och Iliaden. Verkar det långsökt? Tja, Njord är ofta ansedd att vara en av de indoeuropeiska hästtvillingarna. Njord, Frej och Freja utgör nordens variant av Dioscuri och Helena. I en utmärkt serie artiklar utredde den pseudonymen mytografen O’Gravy parallellerna mellan Iliadens hjältar och deras motsvarigheter bland gudarna. Och vem pekades ut som en av Dioscuri? Jo, Odysseus.

Odysseus har ju också en mycket stark koppling till havet. Faktum är att hela Odysséen handlar om hur han reser kors och tvärs på havet i fruktlösa försök att ta sig hem. Varför kan han inte ta sig hem? Jo, för att han har förargat Poseidon, eller som han kallas på Latin, Neptunus genom att döda en av hans många söner, cyklopen Polyphemos.

Poseidon och Neptunus var även associerade med hästar, och hyllades på festivaler i samband med hästkapplöpningar. Så, vi har en gud, Neptunus, som är beskyddare för hästar och som dessutom har en komplicerad relation till en av hästtvillingarna (Odysseus), som använder en häst för att på ett listigt sätt invadera en borg.

Kanske är detta lösningen på frågan om vilka som är hästtvillingarna i nordisk mytologi? Det visar sig alltså att Njord någonstans på vägen har absorberat den andra hästtvillingen. Kvar blev gryningsgudinnan och den ena av hästtvillingarna.