Svenska småkungadömen hos Saxo

Som jag har skrivit flera gånger här på bloggen, så djupläser jag just nu Saxo Grammaticus Gesta Danorum. Den här gången tänkte jag ta upp hans beskrivning av småkungadömen i Sverige och Norden utanför Danmark.

Saxo var, som jag tidigare har konstaterat en dansk patriot, och kanske skulle man dessutom kunna kalla honom för en Själländsk chauvinist. I de första nio böckerna återger han nordisk mytologi i form av en berättelse som danska sagokungar, ofta under andra namn. Berättelsen är alltså en blandning av mytologi, dansk samtidshistoria och till viss del historiska händelser.

Just de två sista delarna är intressant eftersom det trots allt kan finnas ett korn av sanning i berättelserna. Jag har tidigare nämnt teorin om ett mellannorrländsk kungadöme, och kanske stödjer Saxo detta. Han nämner flera gånger olika småkungadömen i Sverige, som vi idag känner som landskap. I allmänhet nämner Saxo att den danske kungen delar ut delar av Sverige som underkungadömen till sina följare.

“Roller hade nämligen gjort fylkena Nordmöre och Södermöre skattskyldiga efter att ha fällt deras kung Arnthor. Olimar hade skaffat sig stor namnkunnighet genom att lägga under sig främmande länder. Han hade besegrat Thor Långe, kung över Jämtland och Hälsingland och två andra, inte mindre mäktiga hövdingar och även lagt under sig Estland, Öland och Kurland och öarna utanför den svenska kusten. – Bok 5, Frode III

Nordmöre och Södermöre syftar inte på Möre i Småland, utan handlar antagligen om landskapen med samma namn i Norge.

Senare berättar han att

“Olimar satte han över Holmgård, Önev över Könugård, den tillfångatagne kung Hun gav han Saxland och Revil Orkneyöarna. En man vid namn Dimar satte han att styra Hälsingland, Jarnberaland och Jämtland samt lapparnas två länder, och Dan gav han herradömet över Estland.”

Holmgård och Könugård är två riken i nuvarande Ryssland och Ukraina. Jarnberaland är ett gammalt namn på Dalarna, “landet som bär järn”.

Erik, som är Saxos namn för Svipdag (Roller är Ullr), blir senare kung över Sverige, och vasall under Frode.

“Han berättade nämligen att Sverige, Värmland, Hälsingland och Solöarna genom hans förtjänst hade nu lydde under Frode. Frode gjorde honom omedelbart till kung över de folk han hade besegrat och gav honom dessutom Hälsingland och de båda Lapplanden, Finland och Estland mot att han skulle betala en årlig skatt. Ingen svensk kung före honom hette Erik, men från honom har de senare ärvt namnet.

Jämtland, Hälsingland – Jämtland inbegrep antagligen vid den här tiden även Härjedalen. Före 1600-talet inbegrep Hälsingland hela norrlandskusten, dvs. hela Norrland utom Jämtland och Lappland.

Jarnberaland – Som jag skriver ovan, så var detta ett annat namn på Dalarna. Detta landskap har än idag en ganska särpräglad identitet.

De två Lapplanden – Saxo nämner alltså att det fanns två länder som tillhörde lapparna. Frågan är vad dessa skulle vara, och vad det var som skiljde dem åt. Möjligen skulle det ena riket vara det vi idag menar med Lappland, dvs. norra Norrlands inland, medan det andra riket skulle kunna vara det vi idag kallar för Finland.

Nästan alla Finlands grannländer nämns (Kurland, Estland, Ryssland, Perm, Lappland) men inte själva Finland. Så, jag är böjd att tro att det gömmer sig under denna beteckning.

Värmland – Det är intressant att detta nämns tillsammans med Solöarna, som är ett landskap i Norge, på gränsen till Värmland.

Öland – Denna ö hade en mycket stark ställning under järnåldern, vilket man kan se på de många fornborgar som finns över hela ön.

Öarna utanför Sverige – Det är inte klart exakt vad detta syftar på. Men det ligger nära till hans att anta att detta är Åland, som ju ligger utanför Svearikets kärnområde.

Utöver dessa länder, så finns givetvis de två stora svenska rikena Sverige och Götaland. Notera att för Saxo så är inte Götaland nödvändigtvis del av Sverige. Ibland är det uppenbart att Götaland är del av Sverige, ibland har det en egen kung. Det avspeglar den förvirring som har funnits om Sveriges tidiga historia.

Frågan är om dessa riken (förutom Sverige och Götaland) egentligen var kungadömen. Kanske var de mer av hövdingadömen, men vad är skillnaden mellan ett kungadöme och ett hövdingadöme? Saxo kallar dem för kungadömen, eller i varje fall så kallar han ledarna för dem för kungar.

Om vi jämför dessa med Jordanes lista, så ser man att det har hänt en del under de sju hundra år som har förflutit mellan Jordanes på 500-talet och Saxo på 1200-talet.

För det första så nämner inte Jordanes något om länderna norr om Suehan, förutom Scrithifinni. Betyder detta att Jämtar, Helsingar och andra inte fanns på 500-talet? Nej! Från arkeologin så vet vi att deras förfäder bebodde dessa trakter ända sedan bronsåldern. Däremot så ser det ut som att Norrland efter 1600-talet har varit föremål för en process av politisk fragmentisering. Om denna process startade innan dess, så kan det vara så att allt norr om götaland kallades för Sverige. I söder, så har den omvända processen skett. Olika landskap har istället konsoliderats med Danmark och Götaland.