Nordens Paris

Om man söker på Nordens Paris, så kommer något oväntat Tromsø upp. Men, det är inte den nordnorska metropolen som det här inlägget ska handla om. Istället är det en uppföljning på det förra inlägget, om Iliaden som en Rosettasten för mytologin. Jag tänkte använda mig av de karaktärsdrag som O´Gravy använder för att identifiera Solguden.

Dessa karaktärsdrag är enligt del 6 i O´Gravys sammanställning:

• Moraliskt tvetydig, men ändå ädel
• Hetlevrad och ogästvänlig
• Okänt föräldraskap, men som senare avslöjas som släkt med gudarna
• En av de två bästa kämparna för motståndarsidan
• Känd för sin skönhet och sin vältalighet
• Stjäl, eller förolämpar den centrala kvinnliga karaktären, vilket medverkar till att starta kriget
• Är associerad med vältalighet men även med hånfullt tal
• Gryningsgudinnans älskare
• Dör i kriget, eller i dess omedelbara efterspel
• Ofta en bågskytt
• Kanske dör av förgiftning

Enligt artikeln så representeras solguden i Iliaden av Paris och gryningsgudinnan av Helena. Så, vem är nordens Paris?

Som jag skrev i det förra inlägget så ligger det närmare till hands att jämföra Iliaden med Asa-Vana kriget än att jämföra det med Ragnarök. Främst på grund av att det har en karaktär av ett krig mellan gudar associerade med samhället och gudar associerade med naturkrafterna.

I Nordisk mytologi finns det en gud som är tydligt associerad med bågskytte, detta är Ull. Han är dessutom son till Siv, Tors hustru med en okänd fader. SÅ det är två punkter redan där.

I Gesta Danorum är han följeslagare till Svipdag (“Erik” i bok 5). Så det visar sig att de får dela på en del av dessa egenskaper, men tillsammans fyller paret mycket väl listan ovan.

Svipdag får namnet “slugtalaren” av kung Gotar och han har ett utbyte med en drottning som heter Gotwar som är så grovt att det i min engelska utgåva ej har översatts utan återges på engelska. Men, det är ju inte detta som är orsaken till kriget. Istället startar Asa-Vana kriget på grund av att Oden och de andra asarna bränner Gullveig i Valhall.

Svipdag lurar till sig Frejas hand och gifter sig med henne. Freja är associerad med gryningen, som jag har skrivit om tidigare.

Det finns några punkter som jag ännu inte har lyckats hitta. Till exempel har jag inte lyckats hitta exakt hur Ull dör. Däremot finns det en scen där Erik och Ollerus äter gröt som är “förstärkt” med ormgift. Istället för att det dödar dem, så får Erik som äter den starkaste gröten förmågan att förstå djur.

Ull är dessutom associerad med en sköld. Han är den ende guden som är associerad med en sköld, förutom Sol själv som gömmer sig bakom sin sköld Svalin för att inte förbränna jorden.

Just solen är ett extremt vanligt motiv, särskilt på guldföremål under bronsåldern. Cirklar av cirklar som bildar koncentriska cirklar.

Samma motiv finns även på guldhattarna. Det är ett så vanligt motiv, att vissa har tolkat det som att det fanns en solkult under bronsåldern. Jag tror inte att det var en regelrätt solkult. Snarare var det nog så att Ull var en mycket viktigare gud under bronsåldern än han var senare. Men det hela var ändå inom ramen av det vi kallar för asatro.