Vi har tidigare diskuterat begreppet god här på bloggen, och försökte då komma fram till en definition som var baserad på nordisk tradition och etymologi. Det visade sig då att det har skett en glidning i begreppet god från en betydelse om innebar att man var rättskaffens vilket är en dygd som avspeglas igenom hela Havamal, till en betydelse som handlade mer om att visa sig rättrogen vilket är den innebörd som ordet har i Bibeln (eller som de ord i Bibeln hade som översattes till god på Svenska).
När man läser olika nordiska böcker (inklusive Gesta Danorum), så träffar man ofta på ordet hugstor. Från sammanhanget förstår man alltid att det är något bra, men vad är det exakt, och är det något som är applicerbart i dagens samhälle?
Etymologin för ordet är ganska uppenbar, en person som är hugstor är en som besitter en stor hug. Begreppet hug kräver dock lite mer undersökning.
Odens korpar heter Hugin och Munin. Detta brukar översättas som Tanken och Minnet. Utifrån detta skulle man kanske frestas att tro att hugstor är en som är stor i tanken, dvs. intelligent. Stämmer det med vad vi kan hitta om vi tittar i ordböcker idag?
I SAOB, så förklaras begreppet hugstor som “själsstor, som har upphöjda tänkesätt o. ädla syftemål, storsinnad, högsinnad, ädel”. Så, visserligen har det med tanken att göra, men det handlar inte om någon som är stor i tankeförmågan, utan som tänker stora tankar.
Stora tankar kan vara att man sätter det det långa perspektivet framför vinning på kort sikt. En kung kan därför kallas hugstor om han genom att skona en besegrad fiende, vinner en allierad. Han kan vara hugstor om han är generös med gåvor och byte till sina följeslagare.
Stora tankar kan vara att man fattar beslut som är rätt, fast det smärtar. Att straffa en frände som har begått ett brott, för att alla skall se att lagen gäller lika för alla.
I Nordiska Hjältesagor så förekommer ordet hugstor ofta, bland annat i samband med att Sigurd Fafnersbane föds.
Hjördis födde vid kung Halfreks hof en son, Sigmunds hugstore ättling, och när kungen fick se barnet, sade han: ”Ej lär någon blifva det barnets jämlike!” Därefter vattenöstes svennen och fick namnet Sigurd.
En annan hjälte ur de fornnordiska sagorna var Hjalmar den Hugstore som nämns i både Hervararsagan och Orvar Odds Saga, som också finns med i Nordiska Hjältesagor av Kata Dalström.
Det är värt att notera att detta är sätt att uppträda för en kung som skulle ha betraktats som goda handlingar av dåtidens människor, vare sig de var kristna eller hedningar. Att vara hugstor var alltså för dåtidens människor det samma som att vara god. Medan mycket av det som vi idag betraktar som godhet inte är hugstort, och inte heller hade betraktats som utslag för godhet på den tiden.
Att sitta i en TV-soffa och intervjua gangsters som gör musik och mördar folk betraktas idag som utslag för godhet, men det är knappast hugstort.
Det är värt att notera att även om begreppet hugstor till viss del är performativt, dvs. man gör sig själv hugstor genom att utföra hugstora handlingar (och det gör inget att man gör dem offentligt), så ökar de ändå inte mängden kaos. Alla vet att en hugstor kungs handlingar präglas av en omvårdnad om balansen i universum. Brottslingar straffas alltid, medan en fiende som är besegrad inte är en brottsling. Denna inställning kodifierades 1929 i det som sedan skulle revideras 1949 till den tredje Geneve konventionen.
Godhet, så som begreppet används, men kanske framförallt hur det utförs idag handlar mestadels som att bryta mot “förlegade” synsätt och regler, och “sätta nåd före rätt”. Även om det är genom att sätta “rätt före nåd” som tidigare generationer har lyckats åstadkomma ett fungerande samhälle där människor litar på varandra.
Den engelskspråkiga Wikipediaartikeln om High trust and low trust societies pekar tydligt ut nackdelarna för alla inblandade som lever i ett “low trust society.”
outcomes of low trust societies can include difficulty in forming and maintaining corporate structures. Mechanisms and institutions that are corrupted, dysfunctional, or absent in low-trust societies include respect for private property rights, a trusted civil court system, democratic voting and acceptance of electoral outcomes, and voluntary tax payment.
Så, ett bra sätt att rasera tilliten i ett high-trust society skulle till exempel kunna vara att inte beivra egendomsbrott, att tillämpa olika straffskalor för olika delar av samhället, att från de styrandes sida använda valfusk för att bibehålla makten och att slösa med skattepengar. (Det lämnas som övning till läsaren att räkna efter hur många av dessa fenomen som förekommer i dagens Sverige, för att ta ett exempel).
För att hålla ihop ett low-trust society, och i någon mån kunna utföra någon slags gemensamma projekt (tänk vägunderhåll, rymdprogram är oftast helt utanför kartan i sådana här samhällen) så krävs ett hårt centraliserat och despotiskt styre. Det gäller att med våld tvinga dem som inte av naturen har förmågan att lita på varandra att ändå samarbeta. Dem som inte kan samarbeta måste man utan pardon avlägsna från samhället (genom att låsa in, genom exil eller andra mer permanenta lösningar).
Det som behövs för att ett samhälle skall kunna utvecklas positivt är alltså ledare som inte är goda, utan just hugstora.
Tror du behöver läsa Dag Strömbäcks bok “Den osynliga Närvaron” där begreppet Hug och Hugsa, även Håg och komihåg redovisas… “mind” eller intellekt på engelska är den brukliga översättningen, i motsats till hamn eller hamingja..