Den briljanta Marie-Louise Sjoestedt och kelternas mytologi

Jag har tidigare försökt sätta mig in i Keltisk mytologi för att kunna göra jämförelser med Germansk och Nordisk mytologi, men det har varit svårt att hitta någon riktigt bra sammanställning. Jag fick då rekommenderat en bok av en kvinna med det svenskklingande namnet Marie-Louise Sjoestedt.

Boken heter Gods and Heroes of the Celts, och är en mycket lättläst, strukturerad och levande sammanställning av den keltiska mytologins hjältar och gudar. Jag tänkte skriva mer om det framöver, men först några ord om författarinnan.

Cernunnos, en av de viktigaste keltiska gudarna

Marie-Louise Sjoestedt föddes år 1900 i Saint-Thomas i departementet Aisne i Frankrike. Hennes far, Erik-Valentin Sjöstedt var en svensk diplomat, författare och journalist i Paris. Han var en stor frankofil och flyttade redan 1880 till Paris som korrespondent för Dagens Nyheter. Han gifte sig sedermera med Leonie Bernadini, som också var författare och som var mest känd för ett verk om Friedrich Nietzsches filosofi (Les Idées de Frédéric Nietzsche) och ett verk om svensk natur och kultur (Pages suédoises).

Tillsammans fick Valentin Sjöstedt och Leonie Bernadini två döttrar och en son; Marie-Louise, Yvonne och Armand. Yvonne blev senare konstnär, medan Marie-Louise visade mer fallenhet för språk och historia. Barnen växte upp i en högre ståndsmiljö i Paris, och undervisades i hemmet. Det kan då inte ha varit en nackdel för Marie-Louises senare bana att hennes mor var väl insatt i filosofi och folklivsforskning.

År 1918 fick Marie-Luise ett Baccalauerat och skrev in sig på Sorbonne och var en mycket duktig student. Hon fick bland annat en agrégation d’etudes supérieures som första antagna student 1921.

Vid sidan av sina studier på Sorbonne så läste hon jämförande grammatik, latinsk lingvistik och slaviskt språk. Alla ämnen med Frankrikes främsta forskare inom respektive område, och samtliga på olika skolor i Paris.

På inrådan av Antoine Meillet valde hon att specialisera sig på Keltiska språk och skrev sin avhandling mellan 1922 och 1925. Under denna tid upptäckte hon Irland, och knöt många kontakter med irländska forskare. Hennes avhandling handlade om komparativ grammatik hos vissa keltiska verb och hon redigerade även en utgåva av en Irländsk medeltida berättelse från the Book of Lismore, ’The siege of Druim Damhghaire’. I denna berättelse är hjältarna inte kämpar, utan druider som försvarar sina respektive länder med hjälp av magi. Båda publicerades 1926, efter att hon hade försvarat sin doktorsavhandling.

I början av 1926 återvände hon till Irland och kunngjorde att hon skulle studera den irländska dialekten i Munster. Det irländska språket var även det första ämne som hon lärde ut när hon var adjungerad professor i Irländska vid École des Hautes Études (1926-1928). 1928 accepterade hon även en lektorstjänst i Grekiska på universitetet i Rennes, som första kvinna i klassiska språk. Detta var även en chans för henne att komma i kontakt med de keltisktalande Bretonerna i den delen av landet.

Men snart därefter blev hon utvald till directeur d’etudes i Keltiska språk vid École des Hautes Études. Som kollega till sin tidigare lärare Vendryes, så hjälpte hon honom att ge ut två vetenskapliga tidskrifter Revue Celtique och från 1935 Études Celtiques.

Hon spenderade sin somrar på Irland och detta hjälpte henne att producera en mycket originella beskrivning av irländska dialekter. Hon gav ut två böcker i ämnet och dessa var de första att tillämpa modern lingvistik på det irländska språket.

År 1932 gifte hon sig med Michel Jonval, en fransk akademiker som var specialist på Litauiska och Lettiska. Tillsammans med honom studerade hon kaukasiska språk 1934-35 och hon spenderade en kort period tillsammans med honom i Riga. Tyvärr avled Michel Jonval oväntat 1935.

Marie-Louise hade breda intressen som akademiker, och detta gav henne möjlighet att kommunicera med många andra akademiker, exv. Dumézil, Lévy-Bruhl, Falc´hun och Bachellery. Det var i samband med detta som hon gav ut Gods and Heroes of the Celts.

Baksidan på hennes briljanta personlighet var tyvärr att hon led utav depression, särskilt efter att Frankrike hade kapitulerat 1940, och i December samma år begick hon självmord. Detta skedde strax efter att hennes nye make hade blivit arresterad av de Tyska ockupationsmakterna. Som en illustration av Frankrikes umbäranden under kriget kan det nämnas att hennes bror Armand, som var aktiv antisemit, efter kriget dömdes för att ha samarbetat med Tyskarna.

I Sverige är hon inte känd, och inte ens hennes främsta verk finns översatt till Svenska. Kanske är detta något som behöver åtgärdas?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.