I det förra inlägget om Sigurd, så undersökte vi parallellerna mellan den indoeuropeiska skapelsemyten och berättelsen om Sigurd. Vi ska nu titta lite närmre på förhistorien så som den berättas i Völsungasagan och även här finner vi paralleller med andra indoeuropeiska mytologier.
Sigmund var en av tio söner till kung Völsung. Völsung hade även en dotter, Signe. När hon skulle giftas bort med Siggeir, så kom även Oden till brölloppet klädd som en tiggare. Under brölloppsfesten så tog den fortfarande förklädde Oden fram ett svärd och stack det genom ett träd som växte i Völsungs sal.
Han yttrade spådomen att den som lyckades dra ut svärdet skulle få det som gåva. Tyvärr så väckte detta Siggeirs avundsjuka. För att kunna lägga beslag på svärdet så bjöd han in Sigmund, Völsung och Sigmunds nio bröder till sitt hem. När Völsungarna kom dit så blev de anfallna av Siggeir och hans fränder.
Völsung dödades och Sigmunds nio bröder torterades till döds. Sigmund lyckades däremot fly till skogs tillsammans med sin syster. De levde där i förklädnad och incestuös synd. Som ett resultat av deras synd, så födde Signe en son, Sinfötl.
Sigmund och Sinfjötl var en dag ute i skogen och jagade, när de stötte på två män iklädda vargskinn. De dödade männen och tog på sig deras vargskinn, varvid de blev varulvar. I denna skepnad så hämnades de Völsungs död.
Senare gifte sig Sigmund med Hjördis (det var hans andra giftermål, det första var med Brynhilde). Efter att de hade gift sig, så hamnade Sigmund i krig med en annan kung, som hette Lyngi. Under striderna så hamnade Sigmund i envig med Oden, som med sin stav knäckte Sigmunds svärd (som han tidigare hade skänkt honom).
Sigmund blir svårt skadad i striderna, men innan han dör så berättar Hjördis för sin döende make att hon är gravid. Detta barn blir Sigurd.
Det finns flera intressanta teman i den här berättelsen men paralleller till andra indoeuropeiska mytologier, både från när och fjärran.
Odens svärd, som han sticker in i ett träd, är givetvis en direkt parallell till berättelsen om Arthur och svärdet i stenen. Arthurslegenden är en keltisk berättelse, och antagligen handlar den om när Anglerna, Saxarna och Jutarna invaderade Storbritannien som vid den tiden var keltistkt (och romerskt). Men just detta tema kan mycket väl vara äldre. Men det kan också vara ett inlån till den germanska kultursfären från den keltiska.
Berättelsen om Sigmunds och Signe vistelse i skogen liknar på vissa sätt berättelsen om Pandavas i Mahabharata. Pandavas var fem bröder, som alla var gifta med samma kvinna Draupati (lång historia). Den äldste pandava, Yudhishthira var något av en spelmissbrukare, och lyckades spela bort sitt rike, sina bröder och till och med sin fru på tärning. Som straff så tvingades han och de andra leva tolv år inkognito i skogen innan de kunde komma tillbaka och kräva tillbaka kungariket.
I båda fallen är det en strid som leder till att protagonisten och hans (eller deras) fru tvingas ut i skogen. I fallet med Sigmund så kan man inte säga att det är en synd, eller ett karaktärsfel som är orsaken till exilen så som man kan säga om Yudhishthira. Däremot så begår han och hans syster incest i skogen.
I berättelsen om Sigmund så finns även en berättelse om hur Sigmund och hans son Sinfjötl förvandlas till vargar. Detta passar ihop med det indoeuropeiska fenomenet med Ulfhednar som lever i skogen som del av en övergångsrit från barndom till vuxenliv. Detta är ett genomgående tema i alla indoeuropeiska kulturer, exv. Romulus och Remus som ammades av en varginna innan de adopterades av en herde som bodde i skogen, senare grundade Romulus staden Rom.
Återigen finns det starka paralleller till andra indoeuropeiska mytologier. Detta vittnar om att vissa element i berättelserna har lyfts från äldre sagor och sedan satts ihop på ett nytt sätt.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.