Ända fram till 1627 så fanns det fortfarande kvar vilda uroxar nere i Europa. Detta var gigantiska djur, bara aningen mindre än den asiatiska elefanten med en mankhöjd på 160-180 cm och en vikt på 1000 – 1500 kg. De levde i skogarna nere i Europa, men allteftersom människan tog mer och mer mark i bruk så trängdes de tillbaka till de stora skogarna i Östeuropa. Till sist så jagades de till utrotning.
Uroxen är ursprunget till tamoxen, men de levde parallellt under tusentals år. De tama oxarna avlades för att bli mer hanterbara och ge större mjölkproduktion. Den processen ledde till att de krympte i storlek och att de blev lugnare.
Den som har för vana att vandra längs vandringsleder vet att det kan vara lite obehagligt när man råkar på en flock med nyfikna ungtjurar i skogen. Att vara bonde är ett av de farligaste yrkena i Sverige idag, och i snitt dör en bonde om året av olyckor relaterade till kor. Så, även med dagens nedavlade och lugna nötkreatursraser, så gör man rätt i att inte gå igenom en flock av tjurar och absolut inte leka med dem genom att buffa dem på pannan. Det senare har jag sett vid Ales stenar där en man, försökte visa för sina barn hur ofarliga tjurar är. Om han bara visste…
För dem som levde nere i Europa så bör det ha varit en av många faror man måste ta hänsyn till när man vistades ute i naturen. Herakles, det antika Greklands störste hjälte utförde tolv kända stordåd. Bland annat så dödade han ett lejon (på bronsåldern fanns det lejon i Grekland), ett vildsvin och en hydra. Men dessutom dödade han en vildsint tjur. Så, det måste ha varit känt för bronsålderns människor att vilda tjurar var farligare än tamtjurar, trots att tamtjurarna var farliga nog.
Nu har man startat ett program i Ungern för att återskapa uroxen och släppa ut den i naturen. Man har INTE hittat en bit bärnsten med en mygga som sugit blod från en uroxe. Däremot så har man andra lämningar från uroxar från 1600-talet. Från dessa har man lyckats hitta tillräckligt mycket DNA för att kunna se vad som särskiljer de vilda tjurarna från dagens tamdjur. Sedan har man jämfört detta DNA med olika tamdjursraser från olika delar av världen. De raser som mest har liknat uroxen har man sedan korsat och av deras avkomma har man valt ut de djur som mest liknar uroxen.
Vän av bronsåldern undrar givetvis hur Herakles hade ställt sig till detta. Om man ändå hade haft DNA-spår efter Herakles…
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.