Skepp är ett av de vanligaste motiven på hällristningar. Men alla avbildningar är inte lika. Jag roade mig med att klippa ut alla bilder på skepp från ett par hällar i Bohuslän. Brastad 1:1 och Tanum 1:1 från http://www.hallristning.se/.
Brastad 1:1
Det visade sig att det på denna häll fanns 43 bilder på skepp. Vissa av skeppen är små och ganska schematiskt ritade medan andra är väldigt detaljerade.
Tolkningen av bilderna är inte trivial. De flesta skepp har dubbelstävar. Det liknar inte vikingaskepp, eller någon annan modern typ av skepp, så jag har sett att man har tolkat det som att det är utriggare. Något som verkar främmande i nordisk båtbyggartradition.
På ett sätt kan man säga att detta mysterium löstes när man hittade Hjortspringbåten som uppvisade dubbla utskjutande stävar i båda ändar. Ett skrov, men dubbla stävar alltså.
Hjorstpringbåten verkar ha varit ett specialiserat fartyg för snabba räder eftersom det var helt symmetriskt mellan för och akter. Man kunde alltså lika gärna paddla det bakåt som framåt.
Man rodde alltså inte dessa skepp, utan man satt med näsan framåt och paddlade det. Detta ändrades alltså någon gång innan vikingatiden.
Ett av de finaste skeppen är nr 7 i bilden, som även finns i förstorad form överst i inlägget. Här ser man att det är skillnad mellan för och akter. Skeppet har fören åt höger. Fören är utsmyckad med ett drakhuvud och i aktern finns drakens svans. Drakskeppens tid började uppenbarligen redan på bronsåldern.
I skepp nr 7 sitter det 11 personer. En av dem, den tredje från höger, verkar hålla i något. Kanske är det ett vapen, eller en lur.
I vissa andra skepp så är besättningen inte bara indikerad med streck, utan hela människofigurer är ritade. Vissa av dem ser ut att vara gudar baserad på den relativa storleken (se skepp 1, 2 och 9).
Skepp nummer 23 har en besättning på sex personer som står upp i båten. Deras runda kroppar kan indikera att de håller sköldar.
Likheten mellan skeppen i bild 1 och 5 är slående. I aktern ser det ut som att skrovet går upp en bit. På skepp nr 5 är dessutom för och akter båda utsmyckade med drakhuvuden. Annars är det vanligt att utsmyckningen är en kringla.
Men den mest spektakulära utsmyckningen är är ändå den i bild 38. För och akter är här utsmyckade med vad som ser ut som händer. Dessa liknar de som vissa människofigurer håller upp.
Åke Ohlmarks har tolkat dessa figurer som Tyr som himmelsgud. Han håller sol och måne i var sin hand. Kanske är detta då det skepp som bär solen och månen över himlen. På många andra hällar finns det bilder av solen i samband med skepp, men på denna häll saknas detta helt.
Tanum 1:1
På denna häll fanns 71 skeppsbilder. Det största skeppet är omkring 4 meter, men trots det så är det inte mer detaljerat ritat än många mindre skepp. I mina ögon tyder detta på att detaljeringsgraden på skeppsbilderna var ett estetiskt val, och inte något som kom sig av begränsningar i utrustningen.
Här finns en bild (nr 24) som ger en del insikt i hur man framförde skeppen under bronsåldern. Till skillnad från vikingaskepp där man satt med ryggen framåt och rodde med en åra som var ledad vid relingen, så satt man framlänges och paddlade. Detta bekräftas av skepp nummer 11 och 13.
På dessa skepp så kan man se att det som avgör åt vilket håll skeppet är på väg är den under av de två utskjutande stävarna. Den är längre i fören än i aktern. Detta är inte uppenbart från Brastadhällen där de flesta identiferbara gubbarna i så fall tittar bakåt (nr 1, 2 och 9).
Vissa skepp har detaljer på skrovet som gör att det ser ut som att skrovet är uppbyggt av plattor. På vissa skepp (nr 65, 67 och 68) är alla plattor prydda med kryss, vilken kan leda en att se det som någon slags remmar eller inre förstärkningar. Men om man tittar på skepp 11 så ser man att detta har två plattor i fören med kryss. I aktern finns en stor platta med tre cirklar (kanske solar) på.
På skepp nr 33 och 65 finns par av figurer som håller yxor. Dessa yxor liknar några av dem som finns avbildade på Yxornas häll på Österlen, eller för den delen yxan på bilden nedan.
Det är med hjälp av att man kan identifiera bilder med funna artefakter som man har kunnat datera hällristningarna där de finns till just bronsåldern.
Så, för att summera konklusionerna från den här undersökningen. För det första så innehåller bilderna mer information än vad man skulle kunna tro vid ett första ögonkast. För det andra så är formen på dem antagligen mer ett stilgrepp än en begränsning i utrustningen, eftersom de stora skeppen inte är mer detaljerade än de mellanstora. De allra minsta är av naturliga skäl enklare avbildade. Och till sist, vissa detaljer går att känna igen i artefakter som man med säkerhet kan datera till bronsåldern, och därigenom kan man veta att bilderna också härstammar från den tiden.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.