Taranis, hjulkors och skålgropar

Inom Keltisk mytologi så finns en gud som heter Taranis. I nordisk mytologi så är hans direkta motsvarighet Tor. Att namnen är lika är inte en slump, de delar etymologi eftersom både Taranis och Tor är härledda från namn på åskan.

Till skillnad från Tor, vars främsta attribut är Torshammaren, så avbildas Taranis ofta med ett hjul. När Tor i norden slår med sin hammare för att skapa åska, så vrider Taranis på sitt hjul så att det slår gnistor från det. På något sätt så känns det mer naturligt och ursprungligt att man förknippar blixtar med att någon slår fram blixtar. Men å andra sidan har man ju många gånger hört åskan ”rulla” fram över himlavalvet.

Men även Tor är associerad med hjul via sin vagn som dras av två bockar. Det är inte en lika stark association som för Taranis, men kanske det inte alltid har varit så?

På hällristningar i Norden så finns många hjul avbildade. De har ofta fyra ekrar. Detta har tolkats som de fyra årstiderna. Taranis hjul däremot har oftast åtta ekrar, men det associeras ändå med tidens gång. Kanske såg man det som att det fanns åtta årstider.

Även här i Norden kan årstiderna flyta in i varandra. I Skåne kan man säga att det ibland bara finns två årstider, Sommar och Höst (från September till Maj). Eftersom klimatet var så mycket varmare än det är idag på bronsåldern (ca 1.5 grader), så borde vintrar med snö ha varit ännu mer sällsynta. Så antalet ekrar borde inte vara avgörande på något sätt, och kopplingen till just fyra årstiden är kanske lite överdriven.

Hällristningarnas hjul brukar, när man läser arkeologernas tolkningar, beskrivas som solhjul eller solkors. Detta är baserat på att vissa av dem ligger i eller nära skepp, som då skulle symbolisera att solen reser på ett skepp över himlen. Trundholmsvagnen brukar tas som ett exempel i de här sammanhangen, men om man tittar på den så är det vagnen (och hästarna) som har hjul med fyra ekrar. Inte solen.

Solvagnen från Trundholm [1]

Själva solskivan är dekorerad med spiraler i koncentriska ringar. Inget kors finnes där. Däremot så finns det gott om fyllda, eller inte fyllda cirklar på hällristningar. Dessa ligger då närmare Trundholmsvagnens representation av en sol. Men dessa är inte till närmelsevis lika många som hjulkorsen.

Men kanske finns det en annan förklaring till dessa hjulkors. Hjulen är så pass vanliga, och förekommer ofta i grupper, så det känns inte som att det är den färdiga bilden i sig som är det viktiga, utan handlingen att rista dem.

Hjul i grupp. Åtta hjul i olika storlek och symmetri inom en meter

På samma sätt förekommer skålgropar sällan ensamma. Istället förekommer de i kluster, eller nära andra ristningar som om de skulle ”förstärka” de andra ristningarna. Kanske är hjulen en variant av skålgroparna. Något för den som har lite extra tid att rista en cirkel och ett kors och inte bara en grop? Eller kanske är det en utveckling av skålgropen som bara utfördes under en period?

Vi vet att skålgropar har använts ända in på 1800-talet i samband med magi för att förbättra skördar. Tor hade som sekundär uppgift (vid sidan av åska och styrka) att ge regn åt fälten. Om hjulkorsen är en variant på skålgroparna så kan dessa också ha använts på samma sätt.

Kan det vara så att hjulkorsen är en förenklad representation och åkallan av Tor?

[1] Malene Thyssen, http://commons.wikimedia.org/wiki/User:Malene