Hällristningssafari i Tanum

Jag har tidigare skrivit om hällristningssafari på Österlen och i Göinge i Skåne. Den här gången är det dags för världsarvet i Tanum i Bohuslän.

Hällristningar nära Tanumshede

Som man kan se på kartan så är landskapet söder om Tanumshede strösslas med hällristningar. Förklaringen till detta ligger dels i att vattnet vid bronsåldern låg cirka 15 meter högre än det gör idag och att landskapet här utgjordes av en arkipelag med kala hällar som lämpade sig väl att rista på. Den andra delen av förklaringen är att det var mycket tättbefolkat under den här tiden, vilket man kan se på de många gravarna i närheten. Det stora antalet fina hällristningar gjorde att man 1994 lade till hela området till Unescos lista över världsarv.

Vitlyckehällen

Den första hällen vi besökte var den som ligger närmast själva museet och besökscentret vid Vitlycke. Själva hällen innehåller mer än 500 bilder, men då räknar man även in ett antal mindre hällar som lätt kan nås via förberedda stigar. Dock krävs det att man inte har några problem att gå i trappor.

Några av de mest kända bilderna är brudparet och den sörjande kvinnan. De är placerade ovanför varandra, men med ett antal andra bilder emellan. De skulle kunna föreställa berättelsen om Nanna och Balder. Den första bilden visar hur Tor välsignar deras giftermål med sin yxa.

Tor välsignar brudparet (Nanna och Balder)

Den andra bilden skulle då visa hur Nanna sörjer sin Balder efter att han har dödats med hjälp av en mistel.

Nanna sörjer Balder

Den högra delen av hällen domineras av ett antal krigare som är uppställda på var sin sida om en rad med skålgropar. Detta skulle kunna vara en stridsscen.

Stridsscenen på högra delen av Vitlyckehällen

En annan detalj är en mycket välriktad ko som korsar en cirkel. I samma cirkel finns även en figur som håller en hammare. Jag tolkar detta som Audhumbla och Ymer i Ginnungagap. Runt denna scen finns fyra eller fem andra figurer, som skulle kunna vara andra gudar i skapelseberättelsen.

Audhumbla och Ymer i Ginnungagap

Aspeberget

Nästa häll, på Aspeberget ligger bara en dryg kilometer från Vitlyckehällen.

Aspeberget

Hällen domineras av vad som mest liknar två armador uppställda för strid. De två armadorna består av 15 respektive 8 skepp i prydliga rader. Vid den nedre delen av hällen finns två par av gudafigurer som ser ut att strida med yxor i högsta hugg.

På hällen finns också ett antal kor naturtroget avbildade. Vid den övre raden av båtar finns en figur med stora händer avbildade. I Ohlmarks tolkning så är detta en avbildning av Tyr, innan han mister ena handen. Dvs. på den tiden han kunde väga två sidor jämnt.

Litsleby

Vi avslutade med att besöka hällen vid Litsleby.

Oden vid litsleby

Den här hällen är mest berömd för den stora bilden (2.30 m) på en gud som håller ett spjut. Ristningen dateras till 1200 till 1000 f.kr. Detta skulle kunna vara den första avbildningen av Oden.

En annan intressant detalj på hällristningen är en båt som ser ut att vara bruten. Kanske kan det vara två överlappande skeppsbilden, men bemanningsstecken pekar inåt i vinkeln, så det ser mer ut som att det är ett skepp och inte två.

Annonser