Hällristningssafari i Göinge

För några veckor sedan besökte bloggen hällristningsområdena runt Kivik på Österlen. Nu var det dags för de fantastiska hällristningarna vid Frännarp i Göinge nordöstra Skåne. Dessa hällristningar ligger i en skog, och om det inte hade varit för att man har handikappanpassat vägen från parkeringen till själva hällen, så hade det varit en ganska besvärlig klättring.

Själva hällen är inte så stor, kanske tre gånger tio meter, men ristningarna är väldigt stora och tydliga (cirka 50-60 cm höga). Tyvärr så blev bilderna dåliga eftersom det var en vacker dag och skuggorna från de omkringliggande träden gjorde det svårt att se motiven. Jag har därför använt bilder från Wikipedia[1] nedan.

Frännarpshällen, minus skuggor [1]

På hällen avbildas 17 stridsvagnar av olika design, alla sedda uppifrån. Landskapet runt hällen är kuperat och som tidigare nämnt skogsbeklätt, så det kan tyckas som ett märkligt motiv för en sådan trakt. Däremot, om man tänker bort träden så ser man att det ligger på en höjd ovanför en dal där det mycket väl skulle ha kunnat ligga en bosättning med tillhörande åkrar. Det skulle då utgöra ett slags Akropolis ovanför bosättningen.

På bilderna kan man se att det inte är fråga om enkla plattor med hjul, utan fullt utbyggda stridsvagnar av den typ man ser från Egypten och det antika Grekland. Bland annat Gad Ruasing, som vid sidan av sitt arbete som VD för Tetrapak även forskade inom fornhistoria, har publicerat forskning inom detta.

En annan teori skulle kunna vara att det helt enkelt beskriver vagntyper som var vanliga i Skåne vid den tiden. Mig veterligen så finns det inte tillräckligt med fynd för att kunna avgöra detta.

Frännarp, detalj [2]

På den detaljerade bilden kan man se både plattan där skytten och kusken står och sargen som behövs vid hastighetsändringar och svängar. En intressant detalj är också att man kan se tydligt att hästarna är av hankön.

Huruvida stridsvagnen hade varit ett effektivt vapen i Skåne under bronsåldern beror på hur landskapet såg ut. Jag ska inte gå in på hur man använde stridsvagnar i den här artikeln, men det räcker med att säga att landskapet måste vara någorlunda öppet.

Det kan tänkas att de skulle fungera ganska väl i en lövskog som utgörs av stora bokar eller ekar eftersom det tenderar att inte växa så mycket sly under dessa. Men det måste ändå ha haft begränsad användning eftersom man måste komma så nära sin fiende för att kunna avföra pilar eller spjut.

Men på stora öppna ytor som åkrar eller hedlandskap så borde man ha kunna spränga fram i full galopp bakom två starka hingstar med vinden i sitt hår, men sin trogne kusk och väpnare vid sin sida och avfyra sina vassa pilar mot fienden och slå fruktan i deras hjärtan med ljudet av springarnas hovar.

Det var kanske sådana minnen man försökte avbilda på hällarna. Kanske var det en tradition att gå upp till hällarna och höra hur man berättade om Anfaders bedrifter som en stor krigare i ett stort krig.

[1] – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Rock_carvings_Gryt_Sweden1.jpg

[2] – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Rock_carvings_Gryt_Sweden2.jpg