Den störste krigaren i Iliaden

Let’s not bicker and argue about who killed who.
This is supposed to be a happy occasion!

Monty Python

Iliaden är den äldsta någorlunda realistiska beskrivningen av krig. Homeros beskriver ingående hur hjältarna träffas av pilar, spjut och stenar och han beskriver även med många detaljer vilka skador som de får.

Det är från dessa skildringar som den här bloggen har fått sitt namn.

Där af sitt öde blef snärjd Amarynkeussonen Dioreus; 
ty med en kantig sten, så stor som kan hållas i handen, 
träffad i högra ankeln han blef af thrakernas höfding, 
Peiroos, Imbrasos’ son, som var dragen från Ainos i kriget. 
Senorna bägge och benen jämväl den förskräckliga stenen 
splittrade sönder i grund, och i stoftet föll han på ryggen, 
sträckande armarna ut efter hjälp mot kamraterna kära, 
kippande hårdt efter andan, men fram sprang densamme, som kastat, 

Peiroos, då med sin lans och i nafveln den stack, och ur såret 
tarmarna runno på jord, och af natt omhöljdes hans ögon. 
Thoas Aitoliern fort sprang mot Peiroos fram och i bröstet 
stötte vid vårtan sin lans, och i lungan fastnade kopparn; 
strax till den fallne steg Thoas då fram och den väldiga lansen 
ryckte ur bröstet på honom och drog sitt eggade slagsvärd, 
gaf honom midt öfver buken ett hugg och förgjorde hans anda.

Homeros i översättning av Erland Lagerlöf

Den här artikeln kartlägger vem som dödar vem, och hur. Sammanlagt skildras 263 stycken dödsfall i Iliaden. Det är i mycket varierande detaljnivå. Vissa kämpar finns bara med i uppräkningar av krigare som Achilles eller Odysseus dödar i ett svep.

Vissa stackars Trojaner finns med flera gånger i listan, och dödas alltså ända upp till tre gånger av olika Achaier. Förutom rena dödsfall så finns det ett par tillfällen där en krigare sårar, eller träffar en annan.

Jag har tagit listan som sammanställdes i artikeln ovan och gjort en graf över vem som dödade vem. Det är en PDF-fil som kan laddas ner här:

Jag har gjort ett utsnitt här för att förklara färgschemat.

Paris skadade Diomedes, som skadade Aeneas som dödade sex stycken Achaier

En grön pil betyder att personen blev skadad eller träffad, en röd pil betyder att personen dog. En orange oval betyder att personen är Trojan, en blå betyder att han är Grek och en svart betyder att han är en gud, eller att det är okänt.

Så, vi kan nu sätta samman topplistan över största kämpar i Iliaden.

CountName (Nationality)
32            Diomedes (Greek)
29              Hector (Trojan)
27           Patroclus (Greek)
24            Achilles (Greek)
18            Odysseus (Greek)
16 Ajax son of Telamon (Greek)
16              Teucer (Greek)
12           Agamemnon (Greek)
8            Meriones (Greek)
7          Antilochus (Greek)

Kanske lite överraskande så kommer Achilles inte på första platsen. Istället intas denna plats av hans landsman Diomedes. Kanske inte det mest kända namnet, men han var faktiskt den som sårade Ares och fick honom att sluta blanda sig i striderna.

På andra plats kommer Hektor som modigt försvarar sitt hemland till döden men som tar med sig 29 Achaier in i dödsriket. Han dödas av Achilles som släpar hans lik efter sin stridsvagn i ett anfall av ursinnig sorg. Liket hålls dock helt oförstört med gudarnas hjälp, och han återlämnas i en av de mest rörande scenerna i världslitteraturen till sin far.

På tredje plats kommer Achilles trogne vän, tjänare och väpnare Patroklos. Innan Hector lyckas döda honom trots att han bär Achilles rustning, så har han krävt 27 dödsoffer.

På fjärde plats kommer så Achilles, som har fått veta att han inte kommer att lämna Ilion levande. Vi får dock inte veta i Iliaden hur han dör, utan så vitt läsaren vet så är han fortfarande i livet när eposet slutar. Innan boken slutar så har han krävt 24 dödsoffer (varav Hektor är en).

På femte plats kommer Odysseus med 18 döda, som får en hel bok till sin ära i uppföljaren.

På sjätte plats kommer Telamons som Ajax som länge är den som tar Achilles roll i att hålla fronten mot Trojanerna. Listan fortsätter och totalt 42 kämpar kräver minst ett dödsoffer.

En vanhedersplats intas av Paris, som är orsaken till hela kriget. Han dödar fyra greker med pilar från sin båge, något som betraktades som aningen fegt vid den här tiden. I en intressant parallell som visar på lagren i berättelsen, så heter Odysseus son Telemachos (”den som krigar på avstånd”), dvs. bågskytten.

Annonser

3 reaktioner till “Den störste krigaren i Iliaden

  1. Måste tacka för en mycket bra och underhållande artikel, väl skriven och informativ. Själv tänker jag på det faktum att det också i moderna krig finns personer som Diomedes, dvs vad vi skulle kunna kalla ”yrkessoldater med låg profil” eller krigets hantverkare. Den finske prickskytten Simo Häyä under Vinterkriget är bara ett exempel. Moderna simuleringar i stadsmiljö och sk ”SIB” (strid i bebyggelse) anläggningar i bataljons ram – dvs fler än 300 deltagare, utrustade med sensorer på västar och vapen som skjuter laserpulser visar att det inte är unga soldater i 20-30 års åldern som når det största antalet ”kills” under inbrytning i hus eller röjning av större byggnader – en gammal prickskytt på 40-50 år kan mycket väl ensam döda 40-50 personer under ett 5 timmar långt stridsförlopp, även om man kunde tro att en granatgevärsskytt eller en ksp-dito skulle ha mycket lättare att uppnå ett sådant resultat, mest beroende på moderna vapens effektivitet,

    Statistik från första och andra världskrigets olika ”äss” (inte bara vad gäller flyg – det fanns ubåtsäss och stridsvagnsäss också) visar på liknande fenomen, även om situationen där kompliceras av det faktum att en stridsvagnsbesättning eller besättningen på en ubåt just är en besättning eller ett arbetslag, och skyttens insatser lika mycket beror på laddaren, som laddar stridsvagnskanonen, eller vagnchefen, ifall vi ska hålla oss på land. De mest framgångsrika ässen, antalsmässigt sätt, var inte glamourösa personer typ Manfred von Richthofen, utan mycket mer tillbakadragna ”specialister”. Ubåtskaptener som Kretschmer, eller Stridsvagnsäss typ Wittman bekräftar regeln – och konstigt nog finns en direkt parallell till Iliaden – även där förekom ju stridsvagnar som vapensystem, låt vara hjulgående, hästanspända och med körsven respektive spjutkastare/bågskytt/vagnchef i en och samma person – idén bakom vapensystemet – alltså maximal eldkraft och maximal rörelse – var däremot alldeles densamma som idag…

    1. Jag har funderat en del över stridsvagnens roll under bronsåldern.
      Vid slaget vid Kadesh, så räknar man med att det var cirka 5000-6000 stridsvagnar. Varje stridsvagn var bemannad med en skytt/spjutkaster/krigare och en förare/väpnare.
      Relationen mellan spjutkastaren och föraren måste ha varit väldigt nära för att man skulle kunna bilda en effektiv enhet. Det är antagligen detta som man kan se i Iliaden. I dagens svenska armé så har man konceptet med stridspar. Även om de inte är permanenta par på samma sätt som i Iliaden, så räknar man ändå med att ett stridspar motsvarar fyra soldater som agerar individuellt.
      Jag vill skriva mer, men jag får spara det till ett framtida inlägg.

      1. Det är intressant det där. Man kan tänka på Dioskurerna till exempel, eller Ashwinerna i hinduisk mytologi – på Mahabarata – som ju är en enda lång dialog mellan körsvennen och spjutkastaren/guden och Bråvalla slag – en icke-historisk drabbning, antagligen, där också stridsvagnar figurerar,fast man aldrig har några arkeologiska bevis för dem på Nordisk botten… samt Kadesh, som sagt… sedan går ju uppfattningarna om den antika stridsvagnen något isär – många menar att den skulle varit mer ”battlefield taxi” eller ett slags transportmedel, snarare än ett snabbt framrusande stridsfordon, men sanningen om dess användning ligger väl någonstans mitt emellan de ytterpunkterna – det beror ju på hur terrängen ser ut och var den skulle uppträda…också greker och romare kände otvivelaktigt till den, men använde den inte i så stort antal..

Kommentarsfunktionen är stängd.