Trojas geografi

I en rapport från 2013 hävdar geologer från University of Delaware att Iliadens beskrivning av geografin runt Troja stämmer bra med hur det måste ha sett ut vid 1200-talet f.Kr. Särskilt är det en sak som jag har undrat över när jag har läst Iliaden. Hur kan man på ett effektivt sätt bygga en mur framför sina skepp?

Om man helt enkelt har strandat sina skepp längs en lång strandremsa så måste det vara väldigt svårt att bygga en mur för att skydda dem. Muren måste då täcka hela strandens sträckning, och försvararna skulle behöva vara väldigt glest placerade.

På den här kartan ser man dock att Ackaierna verkar ha landat på en halvö, och att muren i så fall kan ha varit mycket kortare om den helt enkelt stängde av halvön från fastlandet. Ett utmärkt ställe att bygga en mur helt enkelt.

I Iliaden nämns en lista med floder som man tänker försöka använda för att helt enkelt spola bort Ackaiernas mur.

Apollon and Poseidon take counsel to destroy the wall and ditch that the Danaans had built; they plan to use the destructive forces of the rivers which flow from Mount Ida to the sea: Rhesos (Rhesus), Heptaporos (Heptaporus), Aisepos (Aesepus), Karesos (Caresus), Rhodios (Rhodius), Grenikos (Granicus), Aisepos (Aesepus), Skamandros (Scamander) and Simoeis (Simois)

Iliaden 12.021

Av dessa finns Scamander och Simoeis kvar. Scamander löper norrut väster om staden Troja ut till havet. Simoeis löper först västerut norr om Troja och svänger sedan norrut och går idag parallellt med Scamander. Dessa båda floder har under årtusendena fyllt igen viken där de tidigare löpte ut så att halvön där Ackaierna steg iland inte längre är en halvö.

Från muren till staden Troja så är det knappt 6 kilometer. Så, det är ett ganska litet geografiskt område vi talar om. Det är alltså inte underligt att krigslyckan kan slå snabbt.

Själva muren bör ha varit cirka 500-600 meter lång. Om man räknar med att det var 1186 skepp med i snitt 120 roddare och kämpar i varje, så var det dryg 142 000 Ackaier som kunde hjälpas åt att bygga. Så det borde ha funnits tillräckligt med händer för att bygga en mur under en natt. Logistiken borde ha varit ett problem, men de var ju vana krigare.

Om vi antar att bara 100 000 av Ackaierna faktiskt stred på samma gång, och om vi antar att de stod tio led djupt och att varje man behövde en meter i bredd, så ska deras formation ha varit 10 km bred. De borde alltså ha kunnat omringa Troja och isolera den helt från land.

Om man istället gör samma kalkyl, men antar att de stod 10 man djupt vid muren och att muren var 500 meter bred. Då får man att de var 5000 man. Kanske en mer rimlig siffra.

Staden Troja

Det man har hittat av själva staden Troja är inte särskilt stort med dagens mått mätt. Den var cirka 300×250 meter. Om detta är hela staden så motsvarar den bara ett par kvarter i en modern storstad. Om det var ett inre kastell i en större stad, så kanske det kan stämma bättre.

Om man räknar med att omkretsen är cirka en kilometer, och att de stod i dubbla led uppe på muren. Så får vi fram att de inte kan ha varit mycket mer än två tusen man på Trojanernas sida.

Slutsatsen är alltså att även om geografin stämmer rätt väl, så måste det ha handlat om betydligt färre kämpar på var sida. Kanske fem tusen på Ackaiernas sida och två tusen på Trojanernas sida. Inte i närheten av de siffror man får fram från Homeros skildring. Detta är alltså något man ska ha i åtanke när man jämför med slaget vid Tollensee, där man tror att det var några tusen på varje sida.

Kriget vid Troja levde vidare i muntligt ärvd episk diktning i fyra hundra år tills Homeros skrev ner den. Kanske fanns det samma berättelser i norden under samma tid om hjältarna som kom över havet och stred vid Tollense.

En reaktion på ”Trojas geografi

Kommentarer inaktiverade.