Ärans och hjältarnas tid
Hesiodes skrev om de fem tidsåldrarna.
Först kom guldåldern, som präglades av fred och harmoni. I denna ålder talade djuren människornas språk och ingen blev gammal eller dog.
Sedan kom silveråldern, när alla människor var naiva och lata. De krävde 100 år på sig att växa upp, och de levde korta och meningslösa liv i synd.
Sedan kom bronsåldern. Bronsålderns människor var starka och stridslystna. De hade vapen och verktyg av brons, till och med deras hus var av brons. Denna era slutade med den stora floden.
Efter detta kom en ny ålder med hjältar som var halvgudar. De flesta av dessa dog i krig.
Sedan kom den ålder där Hesiodes själv levde, järnåldern. Det var en tidsålder av konstant arbete och slit. Det är den ålder vi lever i just nu.
Är det då underligt om man drömmer sig bort ibland?
