Pytheas och Hortspringbåten

Pytheas av Massalia var en Grekisk upptäcktsresande från den Grekiska kolonin Massalia. Under antiken var han känd för den bok han skrev efter sin stora upptäcktsresa till Storbritannien och vidare norrut.

Grekisk Trireme från ca 400 f.kr.

Tyvärr är inte hans egen bok bevarad, men däremot har andra geografer citerat honom i böcker som är bevarade. Mest kända av dessa är antagligen Strabo och Plinius. Dessa båda författare anger datumet för Pytheas resa till 300-talet f.kr.

Det vi vet är att han reste till Britannien, där han träffade på Britter som sysslade med att bryta och handla med tenn. Sedan for han vidare norrut till det han kallar för Thule, som låg någon dags färd från isen i norr. Därefter for han antagligen ner längs Norges kust, genom Kattegatt och vidare in i Östersjön.

Plinius skriver i sin Naturhistoria att:

Pytheas said that the Gutones, a people of Germany, inhabited the shores of an estuary of the Ocean called Mentonomon, their territory extending a distance of six thousand stadia; that, at one day’s sail from this territory, is the Isle of Abalus, upon the shores of which, amber is thrown up by the waves in spring, it being an excretion of the sea in a concrete form; as, also, that the inhabitants use this amber by way of fuel, and sell it to their neighbours, the Teutones.

Man tror att Gutones är en Latinisering av det fornnordiska namnet på Gutar, Goter eller Götar. Detta är första gången som detta folk nämns i skrift. Mentonomon tros vara Östersjön, och avståndet från Skagerrak till Weiczel, där Goterna bodde är omkring 6000 stadier (101 mil).

Man har diskuterat mycket vad ön Abalus skulle kunna vara. Plinius skriver tidigare att det finns en ö tre dagars seglats från Scythiens kust som kallas Basilia av Pytheas. Det har spekulerats i att detta skulle kunna vara Helgoland, på grund av referenserna till bärnsten. Men, bärnsten finns ju på många håll runt Östersjön.

Jag skulle vilja föreslå att någon av de stora danska öarna, Fyn eller Själland skulle kunna passa på beskrivningen. Basilia, som verkar vara härlett från grekiskans Basileus (kung), skulle kunna syfta på att Själland var säte för kungarna. Eller Fyn, där Odense (Odens offerplats) ligger.

Vi har tidigare diskuterat Teutonerna här på Brons och Blod. De bebodde området norr om Limfjorden tillsammans med sitt broderfolk Cimbrerna. Det som är märkligt i Pytheas berättelse ovan är att norra Jylland är extremt rikt på Bärnsten, så kanske gick handeln åt andra hållet än vad Pytheas beskriver.

Så, om vi nu rör oss i området kring Östersjöns utlopp på 300-talet f.kr. Vad mer hände där under den tiden?

Runt år 350 f.kr. så kom en grupp sjörövare till ön Als, som är en ö i lilla bält som ligger närmast kusten från Jylland. De landsteg med sina snabba skepp på stranden med syfte att härja och plundra, men folket på Als var förberedda. De lyckades besegra anfallarna, och minst en båt blev kvar på stranden efter slaget. Efter segern firade Alsborna genom att offra båten och en stor mängd vapen i en mosse några kilometer inåt land. När man grävde upp båten ur mossen, som heter Hjortspring mose, på 1920-talet, så hittade man bland annat 131 sköldar av keltisk typ. Kanske var dessa kelter, just Teutoner eller Cimbrer vilka kan ha varit någon slags bland-folk mellan Germaner och Kelter.

Så, när Pytheas reste genom detta område under sin upptäcktsresa, så var det inom ett par decennier från slaget på Als. Kanske handlade slaget just om bärnstenshandeln, som var väldigt lukrativ och därför anledning till konflikter.

Hjortspringbåten är också intressant eftersom den är väldigt lik de skepp som avbildas på hällristningar och andra föremål från bronsåldern. Bronsåldersskeppen har oftast dubbla utstickande stävar i ena änden, men Hortspringbåten hade det i båda ändar. Man tror att det är för att den skall vara lika snabb åt båda håll, vilket skulle kunna vara en fördel vid snabba räder.

Schematisk avbild av Hjortspringbåten

Man kan tänka sig att Pytheas måste ha sett dessa skepp på sin resa. Tänk om han ändå hade noterat deras form, och haft en förklaring till varför de såg ut som de gjorde. Kanske han hade det, men det kommer vi nog aldrig få veta. Om ingen hittar en avskrift någonstans.

En reaktion på ”Pytheas och Hortspringbåten

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.