Det finns ett antal indicier, märkliga tecken, fossiler i språket, som alla pekar i en och samma riktning. Nämligen att det har funnits kontakter mellan Skandinavien och östra medelhavet så långt tillbaka som under bronsåldern.
För det första så finns det hällristningar med labyrinter. Dessa har exakt samma form som hällristningarna vid Rocky Valley nära Tintagel på Cornwall. Vi vet att detta område blev väldigt viktigt omkring år 2000 f.kr. på grund av den rika förekomsten av tenn som är nödvändigt för att göra brons.Detta tenn har man återfunnit i brons från östra medelhavet.
Men det är inte bara där som denna typ av hällristningar kan återfinnas. Även i Spanien har man hittat likadana hällristningar.
Så, vad är det då för labyrint som avbildas?
I antikens mytologi finns det en berömd labyrint på Kreta. Den är förknippad med berättelsen om Theseus och Minotaurus. Även på Kreta har man hittat samma design. Så det verkar ha funnits ett kulturellt utbyte mellan östra medelhavet, brittiska öarna och norden.
Kanske är det så att handelsresande eller dignitärer från Kreta, eller närliggande områden, fick lov att rista in sina symboler på hällar som tillhörde de folk som de besökte. Kanske var det ett slags rituell ambassad.
Det finns även ett annat motiv som är väldigt spritt. Nämligen den Camunska rosen. Den är vanlig i norra Italien, men den den finns även representerad i Bohuslän. Den liknar en blomma, och ibland är den formad som en svastika.
Vi vet att det fanns handelsvägar både till östra medelhavet via Svarta Havet, och till det Adriatiska havet längs floden och sedan över alperna.
Kanske var dessa båda motiv symboler som representerade olika riken, eller handelsnätverk?
Så långt de märkliga tecknen. Hur är det då med de språkliga fossilerna?
Det visar sig att just proto-germanskan har ett antal låneord som man tror härstammar från tidig Grekiska eller Hurriska som var ett språk som talades på Cypern. Vissa ganska centrala ord, visar det sig.
- Skepp – pr. germ. skipam – grekiska skaphos
- Ädel – athalas – hurriska adalas “stark”
- Jarl – erilaR – ere / ili “kung”
- Giva – geban – giban “föra med sig”
- Sjö – saiwaz – šiwe “vatten, flod”
- Själ – saiwaloz – šuhuri “iiv”
Intressant att de har att göra med sjöfart, aristokrati, handel och religion att göra. Utöver detta, så härstammar ordet “apa” från ett feniciskt ord medan det lär finnas (enligt artikeln ovan) ett Lettiskt ord för apa som är lånat från Etruskerna (i norra Italien).
Man har hittat en pärla i Danmark som vittnar om dessa kontakter. Pärlan är gjord av bärnsten som är omgiven av blått glas. Det visar sig att bärnstenen kommer från Östersjön, medan glaset kommer från Tutankhamuns eget glasbruk.
Ovan nämndes tenn, men även silver var en viktig handelsvara. I Norge fanns det vid den här tiden mycket lättillgängligt silver. Detta silver var vid den här tiden värt dubbelt så mycket som guld i Egypten. Så, det kan alltså ha varit värt risken för handelsmän att resa från Kreta eller Cypern upp till Norden.
I sin diskussion med Survive the Jive som släpptes på Youtube här i veckan, så nämner Sturla Ellingvågsom är historiker vid Göterborgs Universitet att det kan vara så att Minoiska flyktingar förde med sig kunskaper och kultur när bronsåldern upphörde vid medelhavet runt 1200 f.kr.
Så, för den som vill hitta en förklaring till varför vissa av berättelserna i nordisk mytologi har så direkta paralleller i grekisk mytologi, så kan förklaringen delvis vara ett gemensamt indo-europeiskt arv, men det kan även komma från den här tidpunkten.
T.ex. är berättelsen om Asa-Vana kriget märkligt lik Iliaden. Till exempel används en häst i en lömsk plan för att ta sig in i den fientliga staden. Mer om detta kan man läsa i Gesta Danorum, som faktiskt är vår bästa källa till information om just Asa-Vana kriget.
Jag avslutar detta inlägg med att plugga för den nya översättningen av Gesta Danorum som håller på att publiceras på Gesta Danorum. Vi börjar få ett rätt bra community där.
Till exempel så har vi upptäckt att Gesta Danorum kan vara en ganska bra källa till Norrlands historia och inte bara Danmarks. Det visar sig nämligen att det finns ortsnamn i Hälsingland som bekräftar delar av berättelsen om Hadding. Var inte rädd för att anmäla dig så att du får uppdateringar direkt i din inbox. Och, om du tycker att du vill bidra till projektet så kan du bli betalande prenumerant.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.