Vem är Gullveig som tre gånger blev bränd?

Asar och Vaner är två gudasläkter som i tidernas begynnelse utkämpade ett fruktansvärt krig. I Valans spådom berättas det om hur kriget började.

Det fältslag minns hon
först i världen,
när de med spjuten
spetsade Gullveig
och i den Höges sal
henne brände.
Tre gånger brände de
den tre gånger borna,
ofta, ej sällan,
dock ännu hon lever.

Valans spådom, 21

Det har spekulerats en del i vem denna Gullveig var. I nästa vers kallas hon Heid, men varken detta namn, eller det i denna vers återkommer någon annan stans. Vissa har hävdat att hon måste vara Freja, eftersom det är detta försök att döda henne som utlöser kriget mellan Asar och Vaner. De anför att Freja skulle vara en trollkona, men varför skulle en trollkona som var så ond, samtidigt vara så högt aktad?

Tre gånger bränd

Viktor Rydberg har en annan förklaring. Han menar att Gullveig / Heid är samma person som Angerboda, drottningen i Järnskogen med vilken Loke skaffade Hel, Fenrisulven och Midgårdsormen. Hon är dessutom mor till Gerd, Frejs hustru som han blir märkligt förälskad i, och för vilken han ger upp sitt svärd.

Om vi till att börja med antar att detta är sant, så förklarar det varför Frej och de andra Vanerna kräver bot av Asarna för mordet på Gullveig. Gullveig är hans svärmor, och hedern kräver att han kräver bot. Oden blir dock upprörd över detta och avbryter förhandlingarna genom att kasta sitt spjut över Vanernas skaror, och utlöser därigenom kriget.

För att bevisa att Gullveig / Heid är Angerboda så refererar han till ett utbyte mellan Sinfjötl och Gudmund i Första Kvädet om Helge Hundingsbane.

Sinfjötle sade:

»Du var en vala
på Varinsö,
en listig kona,
du lögn bar ihop.
Ingen man
du äga ville
i brynja klädd,
blott Sinfjotle.

Du var, förhatliga
häxa, valkyria,
elak, vedervärdig
hos Allfader.
Einhärjarne slogos
sinsemellan alla
för din skull,
din durkdrivna kona!

På Sagunäs
tillsammans nio
ulvar vi födde,
deras fader var jag.»

Sinfjötle länkar alltså samman Angerboda som blev mor till Fenrisulven tillsammans med Loke, med den kvinna som genom att trolla hos Allfadern startade det första kriget. Det är en ganska tydlig länk. Man kan diskutera hur tillförlitlig denna källa är, men som ungdomarna uttrycker det “det makear sense”, dvs. det verkar rimligt.

Gerd är dotter till en jättinna som heter Aurboda. Hur vet vi att Aurboda och Angerboda är samma person?

Nyckeln är, enligt Viktor Rydberg, Frejs svärd. När han skall gifta sig med Gerd, så kräver Gerds mor Aurboda, att han ska ge sitt svärd till henne som brudpris. Det intressanta är att samma svärd senare dyker upp hos Angerboda i Järnskogen, där Surt hämtar det innan slutstriden vid Ragnarök. Det är samma svärd som blir Frejs bane.

Så, Heid, Gullveig, Aurboda och Angerboda är alla samma person. (Det är inget ovanligt att nordiska mytologiska gestalter har många namn.) Man skulle kunna kalla detta för Rydbergs HGAA-hypotes.

Detta är huvuddragen i Viktor Rydbergs tolkning av händelserna omkring Asa-Vanakriget. I sin bok så anger Rydberg många fler pusselbitar, och hans utredning sträcker sig både längre bak och längre fram i berättelsen.

Ett par ord om metodologin.

Viktor Rydberg utgår ifrån att hela berättelsen utgjorde en logisk enhet, och att den var känd av i stort sett alla innan den kristna eran och delvis efter den. Narrativet var uppdelat på flera sånger, som kanske framfördes separat men eftersom alla kände till berättelserna så kunde man inte ha för stora skillnader emellan berättelserna. Därför kan man använda den orelaterade Första kvädet om Helge Hundingsbane för att bekräfta detaljer i det stora narrativet.

Det är förvånande hur lite detta verk har påverkat folks tolkningar av mytologin. På Wikipedia används genomgående Simek och Lindow som referenser. Kanske beror det på att Rydberg på grund av problem med översättningarna till Franska och Tyska aldrig blev internationellt känd.