För några veckor sedan publicerades en häpnadsväckande nyhet om Himmelsskivan från Nebra. Denna hittades under en olaglig utgrävning i Tyskland år 1999, tillsammans med en mängd föremål från bronsåldern. I Saxen-Anhalt, där detta fynd gjordes, har man liknande regler som i Sverige, nämligen att man inte får gå runt med metalldetektor hur som helst. Därför följdes fyndet av en polisundersökning som även inbegrep en analys av de spår av jord som fanns på skivan och de andra föremålen.
Man kunde då sluta sig till att föremålen blev begravda cirka 1600 f.kr. men utifrån formerna på de andra föremålen (svärd och yxor) kunde man sluta sig till att de hade gått i arv under många hundra år och därför har man ingivit ett datum något hundratal år innan dess.
Den nya rapporten gör gällande att man inte kan bevisa något sammanhang mellan skivan och de andra föremålen. Man kan inte heller hitta något stilistiskt sammanhang. Därför vill man göra gällande att skivan i själva verket är mycket nyare. Antagligen från keltisk tid.
Nu får de moteld från de ursprungliga forskarna som ifrågasätter hela premissen för deras artikel, nämligen att det inte går att koppla ihop föremålen till ett sammantaget fynd. De pekar på att det visst går att koppla ihop föremålen till ett sammantaget fynd. De baserar detta på fynd av jord på de olika föremålen som sägs bevisa att de har legat på samma ställe.
Så, vad ska man tro här? Ska man tro på dem som hellre misstror bevisen, och vill påstå att skivan är yngre. Eller ska man tro på dem som vill göra gällande att bevisen faktiskt pekar på ett sammanhang?
Till att börja med så är det väldigt synd att fyndet inte dokumenterades ordentligt från början. Om man hade låtit allt vara, och tillkallat arkeologer, så hade vi inte behövt diskutera detta. De hade dokumenterat allt, och man hade haft väldigt svårt att argumentera emot ett sammanhang. Men de som hittade föremålen var inte arkeologer, utan skattjägare, så för dem så var dokumentation ointressant.
Arkeologi är en vetenskap som bygger på väldigt få datapunkter. Fynden är få, och man har ofta dragit ganska långtgående slutsatser från enskilda fynd. Möjligheterna att göra experiment är också begränsade.
Men just därför är det viktigt att använda sunt förnuft. Om något sticker ut för mycket, eller verkar för sensationellt så är det antagligen inte sant. Om något går emot tidigare kunskaper, så behöver man många, bra bevis för att ändra uppfattning.
Så, om någon skriver en artikel och hävdar att det finns bevis för att vikingarna var muslimer, så är det bäst att de har ordentligt med bevis. De hade kontakt med muslimer på sina handelsfärder, men de hade mycket mer kontakt med kristna. Varför skulle de ha valt att bli muslimer och inte kristna? Och är ett enda band, där man tydligen måste vara expert för att kunna urskilja tecknen, verkligen bevis i den här frågan?
Den senaste i raden av spektakulära, men inkorrekta påståenden har med vikingarnas DNA att göra. I den nya artikeln beskrivs hur Vikingarna var både asiater och sydeuropéer. Ett minst sagt spektakulärt påstående, som definitivt kräver tydliga bevis. Men är det verkligen så att artikeln är så entydig som den framställs?
Nej, inte alls. Se den här filmen, med en av artikelförfattarna.
Inte riktigt samma budskap… Så vi får vänta och se när det nya projektet presenteras. Kanske kom alla vikingar från Mars? Det vore väl något att ödsla spaltmeter på?