Palissadanläggningar i Amazonas!

Vi har tidigare skrivit om de palissadanläggninar som man titt som tätt hittar i Skåne och Danmark. Från den andra länken citerar vi:

En ledtråd till vad som har hänt ges i de palissader som man tidigare har hittat i centraleuropa, men som nu även börjar hittas i Sverige. Till exempel i samband med anläggningen av citytunneln i Malmö så har man hittat fyra palissader. I Lund har man hittat en, och i Dösjebro nära Eslöv så har man hittat en. I Europa har man hittat cirka 800 palissader.

Dessa var stora anläggningar konstruerade genom att man grävde ett dike. Innanför detta reste man trästockar med någon meters mellanrum. Mellanrummet täckte man med grenar och lera. Dessa palissader fanns oftast i två lager. Palissaderna var så stora att det måste ha krävt hundratals man-månader för att konstruera dem, och tiotusentals träd för att bygga. En av palissaderna i Malmö inhängande ett område närmare 4 hektar (det betyder en diameter på drygt 200 meter).

Det är alltså en mycket vanlig typ av byggnadsverk över hela Norra Europa. Men man börjar nu hitta dem även i södra Europa, där den första var kopplad till klockbägarkulturen.

Men, nu kommer vi fram till det man skulle kunna kalla för veckans “WTF?!”.

Det visar sig att man dessutom har börjat hitta liknande konstruktioner i Amazonas. De har hittat över 450 stycken, så det är inte någon enstaka företeelse utan något som måste ha varit populärt över ett stort område och under lång tid.

“Geoglyph” från Amazonas – Från Artikeln

Forskarna har lyckats visa att de som byggde dessa anläggningar röjde undan den bambuskog som existerade vid den tiden och byggde sina anläggningar. Därefter skötte de skogen runt om anläggningarna som en trädgård och fostrade plantor som de kunde ha nytta av medan de höll undan bambun. På så sätt formade de Amazonas till det vi ser idag. Denna regnskog är alltså inte en naturprodukt, utan en av människan skapad miljö.

The team found tantalizing evidence to suggest that the biodiversity of some of Acre’s remaining forests may have a strong legacy of these ancient ‘agroforestry’ practices.

Genom att ta borrkärnor i sjöar i Amazonas så har man kunnat konstatera att Amazonas innan människans påverkan (cirka 1000-0 f.kr.) mer liknade stäppen i Afrika än en djungel. De här anläggningarna byggdes just vid denna tid och man har alltså kopplat Amazonas uppkomst till de som bodde i dem.

Men, istället för att bränna av skogen så som man gör idag, så gick man mer försiktigt fram och röjde bara undan tillräckligt för att bygga sina bosättningar. Jorden i Amazonas är väldigt fattig, så om man bränner ner skogen och försöker bedriva normalt jordbruk där (exv. för att odla sojabönor, som sedan säljs här som ett klimatsmart alternativ till kött), så kommer man att behöva tillsätta stora mängder mineral och gödning och jorden kommer ändå snabbt att lakas ur.

Men, folket i Amazonas bedrev visst jordbruk innan Europeerna kom dit. För att lyckas med detta uppfann de en syntetisk form av jord, kallad Terra Preta. Det är en blandning av kompost och aska där vissa typer av mikroorganismer som kan fånga näringsämnen ur luften trivs. Det fiffiga med denna jord är att man kan blanda den med ofruktsam jord från Amazonas, och över tid så kommer den med rätt skötsel att göra även den vanliga jorden fruktsam.

Den förste Europén som reste genom Amazonas var Francisco Orellana. Han färdades, mer eller mindre av misstag längs hela Amazon-floden. När han kom hem till Spanien så talade han vitt och brett om de stora städer han hade sett på sin resa. Han lyckades få resurser av kungen för att upprätta en koloni vid inloppet till den nyupptäckta floden. Men han försvann och hans expedition blev ett misslyckande.

När senare expeditioner kom dit så hittade man inga städer. Det man nu har förstått var att de hade gått under på grund av smittkoppor och andra sjukdomar som de hade fått från Orellanas män. På de få decennier som hade gått sedan Orellanas första expedition hade sedan djungeln växt över alla byggnader så att man inte längre kunde se dem. Nu kommer de dock åter i dagen.

Vilka var då dessa experter på mikrobiologi och hortikultur?

Efter vad man kan se, så var de anfäderna till de indianstammar som ännu (ett tag till) bebor Amazonas. Man har länge trott att alla indianer i nord- och sydamerika härstammar från människor som kom vandrande över en landbrygga mellan Sibirien och som existerade under senaste istiden. Nu visar det sig att de dessutom till viss del är släkt med Australiens aboriginer.