Vem var egentligen Lucia?

I den gamla Julianska kalendern låg vintersolståndet runt den 13e December. Därför kopplades viss form av folktro till denna natt. När vi gick över till den Gregorianska kalendern, år 1753 så fick denna dag istället datumet 21e December. Därför borde vi kanske fira Lucia denna dag.

Vi har tidigare skrivit om Lucia som en historisk person, och hur hon och hennes trosfränder var skyldiga till den antika världens undergång. I det här inlägget tänkte vi istället rota lite i det hedniska ursprunget till denna tradition.

Under den längsta natten så är gränsen mellan de levandes och de dödas värld extra tunn. I podcastavsnittet om Halloween, så diskuterade jag och Linus bland annat Moedranicht i England, och den keltiska Samhaintraditionen. Vi kopplade dem då till Halloween, men kanske finns det även en koppling till Lucia.

I Norden trodde man att den vilda jakten ofta var ute och red under den längsta natten. Denna leddes av Oden och hans hustru Frigg. Alla slags odjur deltog i denna jakt. Bland annat de döda, och andra oknytt.

Mmmm-nja…. CC-BY-SA 4.0

Det var en uråldrig indoeuropeisk tradition att man klädde ut sig till de döda genom att smörja ansiktet med aska och sedan gå runt och ställa till med hyss för de levande. Bland annat den Nederländska Svarte Petter som följer med Sinterklaas och straffar de stygga barnen är baserad på denna tradition. Det är alltså inte ett försök att parodiera utseendet hos folk i tidigare kolonier, utan ett sätt att efterlikna förfäderna. I nyare tid har man visserligen avbildat honom som en svart man från Afrika, men det är en efterkonstruktion. Istället för att kasta ut karaktären helt och hållet så räcker det med att återgå till traditionen. (Åter ett exempel på att det som är nytt får ge vika för det som är äldre och mer genuint).

Oden, Hans fru, och ett följe av ungdomar (främst män) som klädde ut sig till de döda. De gick runt och skrämde folk under natten genom att sjunga sånger, hota dem de besökte med hyss om de inte fick gåvor. OCH de gjorde detta den 13e December. Visst låter det som någon slags korsning mellan Lucia och Halloween?

Som med så många traditioner kring jul, så tog man under 1800-talet in dem i de borgerliga salongerna, städade upp dem och klädde dem i attribut som man lånade från främst Tyskland som var lika viktigt för kulturen i Sverige då som USA är idag.

Så, många vill hävda att traditionen med julgran kom från Tyskland. Men faktum är att vi har haft som vana att pryda våra hem med gröna grenar vid alla högtider. På sommaren var det gärna grenar med löv på, men på vintern fick det bli grenar från barrträd. Ibland hade man dessutom hela små granar inomhus. Detta är det riktiga ursprunget till julgranen.

Perchtenmask CC-BY 3.0

På samma sätt har man gjort med Tomten. Det är intressant att heliga Birgitta klagade på att folk bad till “tompta gudhi”. Det är svårt att säga om det var de små grå “rådarna” som bodde på gårdarna vilka vi idag kallar för tomtar, eller om det var någon slags husgudar som hon syftade på. Men om det var det senare (vilket borde ha upprört en kristen fanatiker mer än några små oknytt), så kan det vara så att Tomten var ett noa-namn för Oden, det vill säga ett namn som man använde för att att inte säga hans namn rent ut, vilket var förbjudet. Han var ju den högste av tomt-gudarna. Men såvitt jag vet så finns det inga skriftliga belägg för detta.

Odens hustru, Frigg, kallades i Tyskland för Perchta eller Berchta. Detta namn kan härledas till det proto-germanska *brehtaz som betyder den lysande. I Österrike hade hon ett följe som kallades för die Perchten. Dessa fanns i två former. De ljusa som kom på besök i juletid för att skänka lycka och rikedom till folket. Sedan fanns det de mörka som bestod av män utklädda i hemska masker, som kom för att straffa olydiga barn och ställa till hyss.

Så Lucia verkar alltså ha en direkt föregångare i den tyska traditionen med Perchta, men samtidigt ha vissa likheter med den vilda jakten. Så, även om man har lånat in vissa former, så finns det ändå en urgammal nordisk tradition. Mycket liknande hur det har gått till med julgranen.

Hur såg då Lucia / Perchta ut? Hon var ju “den lysande”, så hon borde ha haft med sig någon slags ljus. Men hur är det med hennes hårfärg? Lucior har traditionellt haft blont hår.

Ljust hår har varit förknippat med ljus. Heimdall var den “vitaste av asarna”, och han är sannolikt den nordiska versionen av den indoeuropeiska eldguden som i Indien heter Agni. Snorre säger även i sin uppräkning av gudarna att många av dem är “ljusast bland asarna”, antagligen för att de var associerade med solen. Så, den gudinna som kallades för “den lysande” och ledde en grupp av ljusa varelser som kom med lycka och rikedom bör också ha varit ljus och haft ljust hår. Men, hon fanns ju även i en mörk version som kom med bestraffningar. Antagligen bör denna gestalt ha haft mörkt hår.

Det ligger egentligen ingen värdering i dessa hårfärger. Våra förfäder var kloka nog att inse att om det finns ljus, så finns det mörker. Om det finns rikedom, så finns det fattigdom. Om det finns lycka, så finns det olycka. De hade inte heller teknologi att ändra på hårfärg. Man hade den färg på håret som man föddes med (ända tills det blev grått).

En människa innehåller både mörker och ljus, så man kan inte VARA lucia, man kan bara GESTALTA Lucia. Därför bör Lucia vara klädd i vit dräkt, ha ljus i håret och håret bör vara ljust. Om det är blekt eller inte spelar mindre roll rent rituellt, men mörkt hår förbiser en viktig del av riten.

Och glöm inte att ni ska gå luciatåg i natt (den 21e December) och inte på Lucias namnsdag, som inte har något med denna tradition att göra. Om du vill fira det kristna helgonet Lucia så passar det bra att gå runt med dina utpetade ögon på en bricka. Fast kanske får du svårt att hitta till dem du vill lussa för.