Boplatser från stenålder och bronsålder

Jag hittade filer med fullständig kartdata på RAA och gjorde några intressanta kartor.

Den första kartan visar konstaterade bronsåldersboplatser i Sverige. Man ser en tydlig preferens för kustbygderna. Även att Skåne, Öland och Gotland är starkt representerade.

Om vi sedan zoomar in på Skåne ser vi att västkusten och trakten runt Ystad är starkt representerade. I nordost finns inte lika många lämningar. Kanske beror detta på att det är svårare att hitta lämningar i skogsbygden, men kanske beror det på att de som bodde i nordost inte var bofasta utan var herdar som migrerade med sina hjordar.

Om man jämför koncentrationen av bronsåldersboplatser med koncentrationen av stenåldersboplatser så ser man att det följer i stort sett samma mönster. Slående är dock det stora antalet boplatser jämfört med bronsålder. En förklaring är att man under stenåldern verkar ha bott på en plats bara i ett par generationer. Sedan har man helt enkelt lämnat huset och låtit det förfalla.

Generellt sett så verkar bonde-stenåldern ha varit en väldigt slarvig tidsålder. Man dräller med flinta och lämnar massiva mängder av flintavslag och verktyg ute i terrängen. Man tar inte hand om jorden, utan när den minskar i avkastning så bara lämnar man sin föräldragård och flyttar någon annanstans.

Jag tror inte att det på något sätt skadade naturen. Efter ett par generationer så hade antagligen jorden återhämtat sig och man hade kunna flytta tillbaka om man hade velat. Men för en modern människa som tvingas betala för varje plastkasse och återvinna varje liten papperslapp så känns det slösaktigt. Men det är nog bara en modern åkomma.